Som man ropar får man svar
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Som man ropar får man svar. Att de som tankar bensin ogillar prishöjningar är inte direkt oväntat. Gissningsvis blir svaren andra om man i stället skulle fråga medborgare som cyklister eller tågresenärer vars åsikter i frågan är lika mycket värda även de. Men med tiden har nog också tankande bilister blivit lite mer tänkande inte bara på den egna plånboken. I bästa fall kanske också tv:s behandling av bensinskattenyheter framgent blir mer intelligent.
Ambitiös rapport
Det är oftast inte för sent att ändra sig. Kristdemokraterna gör nu, när Bali-konferensen om klimatet just startat, en fullständig uppgörelse med sitt hittillsvarande förord för skattesänkningar på drivmedel. I en mycket ambitiös rapport presenterad främst av partiets europaparlamentariker Anders Wijkman föreslås en ny transportpolitik på punkt efter punkt. Den är förvisso ännu inte förankrad i rikstingsbeslut, men väl av partiledaren.
Bland alla goda förslag är partiet ändå försiktigt när det gäller just bensinpriset. Transporter orsakar mer än 30 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. I andra sektorer har utsläppen minskat sedan 1990. Men i transportsektorn har de på samma korta tid ökat med 30 procent.
Futtig höjning
Wijkman förutspår att bensinpriset med partiets kommande förslag till höjningar kommer att ligga på 13-14 kronor, det vill säga någon liten kronas höjning jämfört med dagens pris. I ett klimatperspektiv känns det snarast futtigt. Priselasticiteten på bensin har visat sig vara mycket stor. Ökningen av transporternas utsläpp med 30 procent sedan 1990 har skett samtidigt som bensinpriset under samma tid ökat med mer än 30 procent, bilarna blivit bränsleeffektivare och kollektivtrafiken ökat.
De purkna bilisterna på mackarna i tv-inslagen må grymta, men de fortsätter att tanka. Och många av dem att köpa törstiga stadsjeepar.
Trots klimatfrågans oerhörda allvar vågar partiet inte ta strid med sina många glesbygdsväljare, som utlovas kompensation i form av höjt reseavdrag. Varför bör glesbygdsbor stödjas, och varför särskilt deras bilåkande? Det är ju trots allt ett fritt val att bo där transportalternativ till bil saknas. Men de utgör en liten del av landets bilägare, och ökar knappast sina koldioxidutsläpp om ett höjt avdrag för samma resor till och från jobbet som i dag mildrar ett högre bensinpris på alla resor.
Desto mer viktigt är därför är partiets mer radikala förslag om förbud för nyförsäljning av fossildrivna bilar från 2015. Först om det förverkligas kan man tala om en riktigt påtaglig minskning av bilarnas klimatpåverkan.
Locka väljare
Visste då kristdemokraterna inte bättre i valrörelsen bara för ett år sedan, än att locka väljare med sänkt bensinskatt? Var klimatfrågorna helt okända för partiet, trots Anders Wijkmans mångåriga arbete i frågan?
Riksdagsledamoten Sven-Gunnar Persson, då partisekreterare, svarade på partiets presskonferens under måndagen effektivt på frågan: "Det var valrörelse."