Solpaneler på kyrktak
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Många av dem som i dag förvaltar Svenska kyrkans traditioner ser att det går att förena modern energiförsörjning med bevarande av det yttre upplevelsevärdet. Invändigt har de flesta av landets äldre kyrkor moderniserats sedan de byggdes för länge sedan - högtalaranläggningar, värme, toaletter, med mera. Visst är det en betydligt större synlig förändring om solpaneler sätts upp på taken. Men många församlingsaktiva ser miljövänlig energiförsörjning som ett modernt uttryck för att vårda och bevara skapelsen.
Det är Riksantikvarieämbetet som motsätter sig sådana förändringar av kyrkors yttre. Ålderdomliga kyrkomiljöer från medeltiden kan bara förändras med material från den tiden; trä, kalkbruk, sten och andra naturmaterial. Det är förstås inte helt enkelt att bygga solpaneler i sådana material. Men enligt dem som drivit frågan på Kyrkomötet så har tillverkarna nu tagit fram diskreta solpaneler som kan smälta in i miljön på ett acceptabelt sätt.
Kulturhistoriska värden är omistliga. Men det är också hela vår livsmiljö. Det allt varmare och fuktigare klimatet sliter på gamla byggnader. Boverket håller nu på att klimatanpassa byggreglerna för nybyggda hus - klimatförändringen bedöms faktiskt vara så stor att dagens krav på framför allt regntålighet måste skärpas.
Det ligger i sakens natur att det inte går att göra en knivskarp definition om vad som är kulturhistoriska värden. Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet borde därför kunna hitta en gemensam policy.