Skyttegravskrig om skolan
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Skymfliga tillmälen mot motståndare och kraftiga applåder - sånt borde inte förekomma i fullmäktige.
Om jag försöker sortera argumenten, ser de ut så här: Från höger talar man om problem med en stökig och orolig miljö i skolan.
Vi vill tillbaka till en skola med ordning och reda. Färre och tydligare mål, där kunskap är det viktiga. Där lärare och elever visar respekt för varandra.
Föräldrarna skall veta hur deras barn sköter sig. Därför skall skolan kunna skicka hem omdömen om barnens uppförande till föräldrar, som så önskar. Det här är bara början på en stor omläggning av svensk skolpolitik.
Alla elever får hjälp
Vänstern menar att vi har alla de redskap som behövs för att skapa en bra skola. Läroplanen föreskriver individuella utvecklingsplaner för alla barn.
Med utvärdering och åtgärdsprogram skall man se till att alla elever får den hjälp de behöver. De stökiga eleverna blir ännu mer nertryckta, om de får dåliga omdömen hemskickade. Eleverna måste få mycket större inflytande över sin situation.
Det går väl inte att komma ifrån att vänstersidan går i försvarsställning. Socialdemokraterna har regerat så länge, att om alla de vackra mål som man satt upp hade genomförts, skulle vi ha en fantastisk skola. Men så är det ju inte.
Resultaten för den svenska skolan sjunker i internationella jämförelser. Upprörande skildringar av våld och trakasserier i skolor. En arbetsmiljö för många lärare, som man inte skulle acceptera på någon annan arbetsplats, utan hårda motåtgärder.
Hör till de bästa i världen
Alla mina 40 yrkesår har jag varit i skolans värld. Sett mycket stora förändringar. Mycket till det bättre.
Många gotländska skolor fungerar mycket bra, hör säkert till de bästa i världen. Men det hjälper ju inte dem, som upplever en helt omöjlig skolsituation.
Visst är folkpartiets motion ett eländigt hafsverk. Redan under diskussionen var man tvungen att stryka vissa påståenden.
Det är väl få som tror att miljön i skolan blir bättre, därför att somliga elever får en lapp med hem där det står att de skött sig bra. De stökigas föräldrar önskar nog inga omdömen. Ingen har försökt sätta sig in i vad de här omdömena betyder: betyg eller vad?
Brittis Benzler, tidigare ordförande för barn- och utbildningsnämnden, är den enda, som klarar att gå lite djupare i diskussionen. Hon talar om vuxenansvaret.
Om den svåra situationen för många föräldrar. De klarar helt enkelt inte att ta sitt vårdnadsansvar. Deras barn skulle behöva mycket mer hjälp. Men skolan har inte de resurserna.
Här borde ett ansvar till komma in - det för lärarnas fackliga organisationer. Men det säger ju inte Benzler.
Lärarnas höga löner
De har ensidigt drivit kraven på ständigt högre lön. Kommunens enda möjlighet att klara det, har varit att säga upp all kringpersonal, som fanns tidigare. Kuratorer, psykologer, tillsynslärare, skolsköterskor, speciallärare, hur mycket finns det kvar av sånt?
Kommunens anställda skall höja sina löner med 123 miljoner kronor nästa år. Får jag gissa att 50 miljoner går till lärarna?
Till och med fackliga ombudsmän borde kunna inse, att lärarna skulle må bättre, om de nöjde sig med de goda löner de har och i stället fick mer hjälp att stötta barnen.
Det här blev ingen framåtsyftande diskussion. Varken höger eller vänster förmår ge förslag, som kan visa en väg framåt.
Det är möjligt att Brittis Benzler har rätt i, att detta inte är skolans eller barnens problem, det är samhällets problem, som visar sig så tydligt just där.
"Det är fel att skjuta på budbäraren," som Carina Lindberg sa.