LEDARE: Skall bostäder vara en handelsvara?

De gotländska bostadskostnaderna är höga och det är lätt att konstatera att många planerade bostäder knappast är avsedda för normalinkomsttagare. Detta gäller speciellt bostadsrättsmarknaden och det är olyckligt. Boendeformen tillkom en gång i tiden för att just normalinkomsttagarna skulle kunna skaffa sig en dräglig bostad till rimligt pris och inte vara helt utlämnade till privata hyresvärdar.Denna historik verkar vara helt bortglömd och i synnerhet inom de kooperativa företagen HSB och Riksbyggen som helt övergett sina ideal och numera nästan uteslutande bygger på de mest attraktiva tomterna. Dessutom har bostadsrätterna blivit en handelsvara, vilket trissat upp priserna till det orimliga. Den första köparen av en nyproducerad bostadsrätt köper med sin insats en del i bostadsrättsföreningen och får besittningsrätt till en lägenhet. Hyran innefattar sedan föreningens kostnader för låneamorteringar, drift och underhåll. När den första köparen sedan säljer sin lägenhet har priset oftast ökat och fortsätter så för varje efterkommande försäljning. Pengar som bara går runt hela tiden. Fastighetens grundinsats är ju en gång betald av den första ägaren. Säljarna skall inte kritiseras för detta, eftersom alla naturligtvis vill tjäna så mycket pengar som möjligt på sin försäljning, men systemet kan ifrågasättas.För att ge fler människor möjlighet till ett bra boende måste ett nytänkande till inom byggbranschen med fler varianter av boendeformer, när nu inte den traditionella bostadskooperationen är villig att leva upp till sina grundideal. En sådan kunde vara en utveckling av den bostadsform som innebär att försäljningspriset i andra ledet och framåt maximerades till ett årligen indexuppräknat pris i förhållande till grundinsatsen.Kärnfrågan kvarstår, skall bostäder vara en handelsvara?

Ledare: Skall bostäder vara en handelsvara?