Ska lönedumpning sänka lönerna?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Sammantaget handlar det om den ständiga konflikten mellan arbete och kapital. Om kapitalets vilja att maximera vinsten och om de anställdas kamp, för att få en rimlig del av produktionsresultatet och i övrigt ha drägliga arbetsvillkor.
Inga fria fackföreningar
Vägen till någon form av balansförhållande har gått över kollektivavtal, men även arbetsrättslig lagstiftning. Arbetsmiljölagstiftningen är ett sådant exempel.
I Kina täljer nyrika profithungriga kapitalister guld, i samklang med statsmaktens ambitioner, att så snabbt som möjligt bli en ekonomisk global gigant. Där finns inga fria fackföreningar, som balanserande motkraft. Löner kan sänkas godtyckligt och betalas ut när det passar. Arbetstiderna kan sträckas ut till tolv eller femton timmar, om arbetsgivaren tycker det behövs. Arbetsmiljön är heller knappast särskilt mänsklig. Den som mot förmodan skulle vilja protestera mot den här tingens ordning, lär inte ha något arbete att gå till dagen därpå.
Svenska regler som gäller
Naturligtvis blir det en krock, när denna rovdrift på människor möter svensk verklighet, där hård facklig kamp under de senaste hundra åren undan för undan flyttat fram löntagarnas positioner. Som exempelvis i det nu pågående kinesiska Fanerdunprojektet i Kalmar och det tidigare kinesbygget i Älvkarleby.
Men eftersom det är på svensk mark Fanerdunbygget sker, så är det också svenska regler som gäller. Så är tyvärr långtifrån fallet överallt och i andra likande utländska exempel.
Men enligt centerledaren, mauderata Olofsson, nyliberala centerungdomar, lobbyister inom Svenskt näringsliv med flera, är det just vad som skulle kunna bli tämligen normalt. Det vill säga att utländska firmor, skulle få tillämpa sina ibland rätt usla regler, när utländska firmor kommer och gör jobb i Sverige.
Precis det, som för övrigt det ursprungliga, så kallade bolkensteinska tjänstedirektivförslaget, härom året i EU öppnade för. Det som inte minst den nordiska och europeiska fackföreningsrörelsen dock lyckades sätta stopp för vintern och våren 2006.
EU:s tjänstedirektiv
Tyvärr dröjde det ett bra tag, innan svensk socialdemokrati fullt ut begrep de fulla konsekvenserna av det bolkensteinska tjänstedirektivets effekter. Och därefter kom att ställa sig på samma sida, som fackföreningsrörelsen, tunga EU-länder som Tyskland och Frankrike, i kampen för att få en ny och rimligare utformning av tjänstedirektivet.
Något som tjänstedirektivet i sin nya utformning nu också har. Tack och lov, nu när det ska träda i kraft om något år. Förutsatt att den nu liggande versionen, också går igenom den slutliga beslutsprocessen inom och i de olika EU-länderna nu i höst och vinter.