Signaler om orimlig orättvisa
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
För en utomstående blir frågan både berättigad och självklar när man läser om hur gotländska myndigheter i ett skede tillåter kraftiga avsteg från gällande detaljplan. En plan som är bindande och som inte tillåter några bygglov utanför det som finns angivet i planen.
I ett annat skede förvägras en privatperson att flytta sin strandbod som håller på att ramla ner i Östersjön, med motiveringen att boden i så fall skulle minska allmänhetens tillträde till området.
Hur går det ihop undrar man.
Det gäller så klart Norderstrand i det första exemplet och i det andra Sven Lundin som vill flytta sin strandbod i Buske fiskeläge vid Fridhem.
Om man kan göra avsteg från en bindande plan, kan man då inte ge fullt tillåten dispens till privatpersoner som annars förlorar både kapital och plats för rekreation?
Jag tycker att man ska vara smidig när man erbjuds en sådan investering som gjorts på Norderstrand. Däremot finns mycket att säga om hur ärendet sköttes och inte minst (inte) dokumenterades, något som blev tydligt i GT-reporterns Annika Melin utmärkta dokumentation i GT för en tid sedan (20-24 oktober).
Trots många protester gav myndigheterna tillstånd till bygget i anslutningen till serveringen vid stranden. Jag tycker det var modigt och bra gjort, trots den inskränkning som gjordes av allmänhetens tillgång till dessa meter längs stranden. Ännu bättre hade det varit om man fattat beslutet i laga ordning och inte i efterhand...
Men denna smidighet måste även gälla i mindre fall, där inga stora och penningstarka företag trycker på, utan där vanliga privatpersoner vill kunna fortsätta vistas i en strandbod. Det är inga orimliga krav de ställer, de vill flytta sin strandbod en bit upp på land.
Nu står Sven Lundins hopp till ett överklagande och det ska bli mycket intressant att se hur myndigheterna behandlar detta.
Men eftersom frågan formellt inte är felaktigt behandlad, är frågan hur stora chanser Sven har att få rätt. Det är i länsstyrelsens likabehandlingsprincip i det första skedet som det verkar brista.