Sätter bristen fart på lönen?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
sysselsättningen kommer att minska med 145 000 personer på två år och arbetslösheten stiger till 9 procent år 2010.
Krisen blir inte lika djup som i början på 1990-talet då 550 000 jobb försvann men det beräknas bli den näst värsta konjunkturdämpningen sedan andra världskriget spår
Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors i en TT-artikel.
Samtidigt står vi inför stora pensionsavgångar som från 2012 kommer att överstiga antalet unga som ska in på arbetsmarknaden. Den stora arbetslösheten kommer alltså på kort tid bytas ut mot arbetsbrist, något som varit känt länge.
Att förbereda sig inför detta är den stora utmaningen och hur många ungdomar som i dag går i högstadiet känner till exempel för att utbilda sig till att jobba i vården, skolan och omsorgen där de största behoven man stor sannolikhet kommer att finnas?
Här har kommuner och landsting en tuff uppgift och det gäller att se till att locka till sig unga genom att vara goda arbetsgivare. Detta arbete måste inledas redan nu om man vill ha utbildade och "färdiga" personer att anställa när det blir dags.
De flesta jobben i offentlig sektor, utom möjligen lärarkåren, är i dag klart kvinnodominerad trots att det hel saknas logisk grund för det. Städning, vård och omsorg klaras lika bra av män som kvinnor.
Kanske blir den kommande risken för arbetsbrist det incitament som äntligen sätter fart på löneutveckling för dessa eftersatta grupper? För det räcker bevisligen inte att "göra ett bra jobb" och "vara värd en bra lön" när man arbetar i vård och omsorg.