Sakna(s) politik för kulturen?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nu tycks socialdemokraterna på Gotland helt sakna kulturpolitik, om man får döma av det inlägg som konstnären Kerstin Oswald skrev i GT igår på kultursidan.
Kerstin Oswald klagar på att inga socialdemokrater fanns på kulturfrukosten den 1 april och att hon inte fått några svar från socialdemokraterna i kultur- och fritidsnämnden, om vad de tycker om kulturutredningen, som påverkar kuturen på Gotland så starkt. Visst kan man ha skäl, att inte kunna gå på kulturfrukosten, men brev från medborgarna om var partiet står i olika frågor, måste besvaras av förtroendevalda. Det är ett minimikrav på någon som sitter i en kommunal nämnd som företrädare för väljarna och medborgarna.
Socialdemokraterna har tidigare prioriterat kulturen högt och sett den inte bara som något för en liten elit, utan något som alla ska få del av. Då blir naturligtvis besvikelsen större från konstnärer och kulturarbetare, när socialdemokraterna är frånvarande i kulturdebatten. Och att den skicklige och drivande Inger Harlevi kan agera fritt utan motstånd. Eftersom moderata Inger Harlevi står för en annan syn på kulturen än socialdemokraterna borde stå för, så blir naturligtvis kulturarbetarna rädda. När socialdemokraterna är tysta och frånvarande, blir som nu Kerstin Oswald desperat och skriker till på GT:s kultursida.
Visst har socialdemokraterna agerat starkt för att rädda den omtyckta Gotlandsmusiken. Men det gäller att markera klart hur partiet ser på kulturutredningen, som berör alla kulturinstitutioner på Gotland och alla kulturarbetare, liksom gotlänningarnas tillgång till de olika kultursorterna.
Därför finns det all anledning för socialdemokraterna att rycka upp sig och profilera sig i kulturpolitiken på Gotland. Vilken kulturpolitik driver socialdemokraterna på Gotland? Instämmer de i allt Inger Harlevi säger eller har de en egen kulturpolitik?