Så var det dags igen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Till detta kommer övrig förstörelse och klotter - enligt uppgift till en årlig kommunal kostnad på över en miljon kronor! Sedan är det kostnaderna för alla privata fastighetsägare. Tyvärr verkar det dock som många drabbade gett upp och inte anmäler skadeggörelsen, så mörkertalet är säkert stort.
Det är viktigt att markera att klottrarna inte får vinna kampen. Uttrycket "det är alltid lättare att fortsätta förstöra något när förstörelsen redan är påbörjad" tror jag gäller även nedklottringen. Är det klottrat tidigare ger man signaler om fortsättning. Det är något man tagit fasta på i Stockholm, där det nu finns klottersanerare i tjänst under veckans alla dagar.
Klotter är förresten ett alldeles för snällt ord i sammanhanget, då det närmast associerar till några streckgubbar och runda ord ritade med penna. Den rätta benämningen borde vara vandalisering och skadegörelse. De orden tror jag nämligen hos de flesta har en betydligt starkare innebörd.
Det är orimligt att enorma summor skall användas till sanering av sprayfärg. Nu är det dags att skingra dimman, försöka kartlägga klottrarnas motiv och inte låta vandalerna segra. Tänk om alla saneringspengar i stället kunde användas till nyttigare och roligare saker!