Räddningsaktion för Östersjön
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
De flesta svenskar känner nog inte till att en av algblomningens konsekvenser är ett minskat torskbestånd. Algernas explosionsartade tillväxt gör livet svårt för Östersjöns övriga invånare.
Världsnaturfonden startar i dagarna en kampanj för att rikta fokus mot problemen med övergödning. Jordbruket, industrin och städernas avloppssystem förser Östersjöns alger med näringsrik kost.
Skymmer solljuset
För att kortfattat sammanfatta en ganska komplex sambandskedja kan man säga att algerna skymmer solljuset för organismerna som befinner sig på våningen under. När algerna sedan bryts ner av bakterierna längst ner på botten är biomassan så enorm att bakterierna förbrukar likaledes enorma mängder syre. När syret försvinner är det detsamma som att havsbotten dör. Utan syre och ljus går inte ekologin ihop.
Döda havsbottnar är ett globalt problem. Befolkningsökningar och en tilltagande urbanisering leder till nya miljöproblem. De flesta av jordens storstäder ligger som bekant vid de stora haven.
Ökningstakten är dramatisk. Världsnaturfonden hänvisar till statistik som visar på en ökning från 10 allvarliga fall vid 1960-talets början till 169 under förra året.
Livet tillbaka i Svarta havet
För att illustrera problemet kan man titta på utvecklingen för Svarta havet. När Sovjetunionen med satellitstater för ett antal decennier sedan satsade på att expandera jordbrukssektorn fick det stora effekter för havsmiljön. Först på 1990-talet, när kommunismen kollapsade med efterföljande massnedläggningar av fabriker och storskaliga jordbruk, började livet hitta tillbaka till Svarta havet. Idag är nivåerna tillbaka till vad som en gång ansågs normalt.
Nu är det inte den typen av chockterapi som miljöaktivisterna hoppas på när det gäller Östersjön. Istället är tanken att Östersjöländerna gemensamt ska ta ansvar för att minska utsläppen.
Murens fall och EU-utvidgningen österut har skapat förutsättningar för en dialog mellan Östersjöns länder. Ändå är resultatet av trevarna mellan öst och väst ganska magert.
Största döda havsytorna
"Östersjön är ett av de mest förorenade haven i världen", säger Naturvårdsverkets generaldirektör, Ulla-Britta Fallenius, till Svenska Dagbladet. Platsen i toppen på föroreningslistan kammar Östersjön hem eftersom sju av de tio största döda havsytorna finns i Östersjön. Ett område motsvarande i runda slängar Danmarks landareal har redan drabbats. Problemen ser inte heller ut att avta.
Paradoxalt nog kan det vara så att intresset för klimatfrågan stjäl utrymme från andra miljöproblem. Uppenbarligen behövs det ett starkare opinionstryck för att förmå Östersjöns regeringar att agera mer beslutsamt. "Vårt" hav måste räddas.