LEDARE: Protektionismen har inga vinnare

Den del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik som är svårast att acceptera är den protektionism som vägleder alltför många av medlemsländernas agerande. Europeiska bönder ska, enligt fransk, irländsk och polsk, med fleras, logik skyddas mot brasilianskt nötkött och etanol, mot amerikansk majs och mot annat som anses hota den europeiska livsmedelsproduktionen.
Det trista i kraven på skyddstullar och importrestriktioner är inte bara de konsekvenser det får för konsumenterna. Det är inte heller bara det principiella argumentet att frihandel ger ökat välstånd för alla. Det trista är även att det till sist drabbar dem som driver kraven.

Prisuppgång
Ett praktexempel är det faktum att konsumtionen av nötkött börjat sjunka i Sverige. Det har flera orsaker och ökad miljömedvetenhet är säkerligen en. Men på kort sikt är de stora prishöjningarna bara det senaste året viktigare. De hänger samman med en allmän global prisuppgång, men också med det importstopp som EU belagt brasilianskt nötkött med.
På kort sikt jublar naturligtvis främst de nettoexporterande irländska bönderna, som nu får en konkurrent mindre, men även i Sverige har hejaropen hörts tydligt. Det kan dock vara för tidigt för att ta ut segern. Risken är naturligtvis överhängande att det förändrade konsumtionsmönster vi ser blir permanent. I så fall blir den långsiktiga skadan av protektionismen avgjort större än de kortsiktiga vinsterna.

Etanol
Samma resonemang gäller även till exempel etanol. Trots intensiva lobbyinsatser valde den svenska regeringen att slå vakt om de låga tullarna på brasiliansk etanol. Det saknades inte domedagsprofetior om en total utslagning av den svenska etanolindustrin och förödande konsekvenser för det svenska lantbruket.
Följden verkar bli den motsatta. När oljepriset har stigit har etanolen, tack vare importen, förblivit ganska billig. Därmed har det blivit avgjort billigare att köra på etanol än på bensin, försäljningen av etanolbilar har ökat och försäljningen av etanol som drivmedel har på många håll exploderat. Trots höga råvarukostnader investeras i ökad produktionskapacitet för svensk etanol på flera håll.

Förlorare
Den lärdomen borde tas tillvara: importhinder minskar marknaden och därmed framtida avsättningsmöjligheter, de minskar incitamenten för högre effektivitet och därmed framtida konkurrenskraft och de skänker bara i bästa fall ens tillfällig lindring för dem som känner sig drabbade.
Protektionism har inga vinnare, bara förlorare - konsumenterna, hela samhällsekonomin och ytterst, protektionisterna själva.

Ledare: Protektionismen har inga vinnare