LEDARE: Pojkdrömmarna som aldrig blev verklighet finns alltid kvar i minnet

Det var på 60-talet och jag växte upp i Sörmlandsmetropolen Nyköping, staden som enligt språkforskare skall vara centrum för den rikssvenska dialekten. Detta har jag aldrig förstått, då jag tycker att denna släpiga utlöpare från mellansvenska gnällbältet inte alls är speciellt vacker, trots att jag själv begåvats med den. Bilintresset var stort hos oss yngre grabbar och detta berodde nog till stor del på ANAs verksamhet. Företaget var generalagent för bland annat Plymouth, Chrysler, Simca, Fargo och även Massey Fergusons jordbrukstraktorer. Otaliga "bilbåtar" anlöpte till Nyköpings hamn och lossade sina värdefulla laster.

Moderna solglasögon
Hade man inget att göra kunde man alltid ta en cykeltur ner på stan och titta på genomfartstrafiken - riksettan, nuvarande E 4:an - vilken utgjordes av en härlig blandning av semesterbilar, långtradare och bussar. Utbudet varierade lite beroende på årstid och tidpunkt på dygnet. Länsbokstäverna fanns fortfarande kvar och bidrog till att studierna blev lite mer intressanta.
De absoluta höjdpunkterna var vid lunchtid när tidningsbilarna från Stockholm passerade på sin väg söderut, bilar av märket Ford Fairland med borttaget baksäte. Hela bilen var alltså fullastad med färska kvällstidningar och ekipagen rattades av, i våra ögon, tuffa grabbar med senaste modet på solglasögonen.

Självklart yrkesval
Så här efteråt har jag funderat på om de alltid bar solglasögon för att inte korrekt kunna avläsa hastighetsmätaren! Om jag inte minns fel så var det Torsten Pamps åkeri som bedrev verksamheten. Vilka våra framtidsjobb var, framstod alltid som mycket, mycket klart i dessa stunder.
Man kunde stå länge och vänta för att se dessa nedlastade Fordar komma nerför Stockholmsvägen och sedan svänga in på Östra Storgatan. Just där i svängen stod vi strategiskt placerade och hade man tur slängde någon förare ut en Expressen eller Aftonbladet. Dessa tidningar fästes på pakethållaren och sedan bar det av i full fart hemåt på cyklarna. Plötsligt var vi grabbar förvandlade till tidningsbilsförare och det gällde verkligen för medtrafikanterna att se upp. Konstigt att vi överlevde dessa cykelturer!

Färska kvällstidningar
Just lukten av trycksvärta från tidningar som bara var någon timme gamla var speciell och än idag kan jag få upp bilden av nedlastade Fordar på näthinnan när jag greppar en kvällstidning. Något jobb som tidningsbilschaufför blev det aldrig för någon i pojkgänget.
Vi blev istället matthandlare, elektriker, ombudsman, pilot, chokladförsäljare, snickare och plåtslagare.
Trevlig helg!

Ledare: Pojkdrömmarna som aldrig blev verklighet finns alltid kvar i minnet