Nyordning med bredare syn
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den breda satsningen på yrkesutbildning är i sig välkommen och ligger dessutom rätt i tiden med tanke på den vikande konjunkturen.
Fler vill utbilda sig
Fler kommer sannolikt att vilja utbilda sig när det blir kärvare tider på arbetsmarknaden. Därmed inte sagt att det rör sig om konjunkturpolitik. Reformen är en kursomläggning inom utbildningspolitiken. Praktiska yrkeskunskaper betraktas i och med den som viktiga och värdefulla i sig, inte som den fattiga kusinen till teoretiska kunskaper.
Problemen förknippade med det övergripande teoretiserandet har visat sig i att många ungdomar inte tar sig igenom gymnasiet. Inte för att de inte vill bli till exempel byggnadsarbetare, utan för att de är skoltrötta och inte orkar med behörigheten till högskolan som lagts ovanpå utbildningens inriktning på yrkesfärdigheter.
Lyst med sin frånvaro
En annan aspekt av samma problematik är att det länge varit snudd på omöjligt för den som gått en studieförberedande gymnasieutbildning att ändra sig och gå en yrkesutbildning. Yrkeskurserna har på det stora hela taget lyst med sin frånvaro i vuxenutbildningen.
För samhället i stort har de här missförhållandena visat sig i flaskhalsar på arbetsmarknaden. Företagen har haft svårt att hitta den rätta arbetskraften. En bred satsning på yrkesutbildning ger alltså både större personlig frihet att utvecklas i arbetslivet och bidrar till att välståndet i samhället växer.
Konkret står regeringens satsning på tre ben. För det första får den gymnasiala lärlingsutbildning som just dragit igång fler platser. Poängen med den är att minst hälften av tiden förläggs ute på en arbetsplats. För det andra ger regeringen riktade statsbidrag till fler yrkeskurser i den kommunala vuxenutbildningen, Komvux. Sist men inte minst samlas olika eftergymnasiala yrkesutbildningar bildligt talat under samma tak genom skapandet av en yrkeshögskola.
Just yrkeshögskolan - gemensamma regelverk och kvalitetssäkring - visar hur i grunden fel föreställningen om lätta yrkesutbildningar och svåra teorietiska utbildningar är. Många av yrkena i fråga kräver påbyggnadsutbildningar efter gymnasiet på grund av sin komplexitet. Efterfrågan på kvalificerad yrkesutbildad personal har ökat.
Sveriges framtid är som kunskapsnation. Men framgång kräver en bredare syn på kunskap än den som länge varit förhärskande inom utbildningspolitiken. Regeringens reformpaket är därför en nödvändig nyordning.