Nog finns det plats för några till?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Trenden är dessutom på uppåtgående.
"Vi kan inte bara satsa på turismen" hörs det i debatten och turismen ställs ofta i motsatsförhållande till andra näringar på Gotland, inte minst den tunga industrin som under det senaste året drabbats av stora nedskärningar.
Men hur mycket har vi egentligen satsat på turismen genom åren? Vi har varit bortskämda med att folk kommer ändå, utan att vi behövt putsa på finish och standard.
Vi har knappast legat steget före och agerat i samklang med insikten att folk ställer högre krav och kan välja andra orter på ett helt annat sätt än för bara något decennium sedan.
Det som sker nu är inte bara nysatsningar, det är eftersatt underhåll för många års stillastående.
Och varför ska inte Gotland ta en större del av denna turistiska miljardkaka om vi kan?
Ibland verkar det som om vi tror att vi ska sälja hela vår själ när det talas om en ökad turism. Som om vi inte skulle få plats själva, som om den gotländska särprägeln skulle urvattnas ju fler turister som kliver i land på vår ö.
Vi har många turister redan men är inte särskilt stora jämfört med andra orter i Sverige. Det brukar talas om hundratusentals turister under sommaren men de är ju inte här samtidigt. Från turistföreningen brukar man säga att det finns aldrig fler än dubbelt Gotlands fasta befolkning här samtidigt, alltså aldrig fler än cirka 120 000 personer.
Nog får vi plats med några till? Inte minst om vi får dem att sprida ut sig och inte alla röra sig enbart mellan Tofta strand och Visby hamn...
I går beslutade byggnadsnämnden om bygglov för en gång som ska göra det möjligt att vandra en kort sträcka på Visby ringmur. Snacka om upplevelseturism.
De tyska inspelningarna av Mari Jungstedts deckare har redan lockat tyskar till Gotland och Tyskland har den klart största potentialen på väldigt nära håll.
Varje år gör tyskarna 50 miljoner utlandsresor men bara 1,5 procent av dessa går hittills till Sverige.
Här finns möjlighet till utveckling och tillväxt helt utan hjälp av kommunala eller statliga stödpaket.