När åldern blir ett problem
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Om detta är ett problem eller inte finns olika åsikter om.
Självklart spelar inte själva sammansättningen någon roll, det är resultaten som är viktigast. För mig är det självklart att man fattar bättre beslut om man är representativ för hela den omvärld man har att bestämma om.
Efter valet 2006 är medelåldern i kommunfullmäktige på Gotland 51,3 år, vilket är exakt samma medelålder som genomsnittet för landets alla kommunfullmäktige. 1991 var medelåldern i landet 48,6.
Däremot sjunker alltså medelåldern i riksdagen, den ligger efter förra valet på 47,6 år jämför med 50,6 år 1991.
Detta kan man tolka, som många gjort, med att yngre människor ser få fördelar med att "traggla" i stort sett oavlönat ute i kommunerna, men ser riksdagsarbetet som en karriärmöjlighet, dessutom med mycket bättre betalt.
Det finns något motsägelsefullt i att unga drar sig för att engagera sig politiskt, samtidigt som de känner att de inte kan påverka. Ungdomar, och andra underrepresenterade i politiken, har ofta väldigt lätt att "komma fram" i de olika partierna. Man kan alltså ganska lätt få en tung position och mycket att säga till om.
Hindret sitter snarare i att man inte identifierar sig med de politiska partierna.
Den ideologiska bakgrunden är i dag inte lika självklar som inkörsport i ett politiskt engagemang.
Men vad än orsakerna är så kvarstår problemet med att det saknas föryngring i de politiska leden i kommuner och landsting.