Medkänsla i kris och jul
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Så kan tisdagsmorgonens jordbävning i södra Sverige sammanfattas.
Jordskalv med en magnitud om 4,7 på Richterskalan är mycket ovanliga i Sverige. Det bör vi förstås vara tacksamma för. Viktigare byggnader i landet är dimensionerade för betydligt större skalv. I Skåne, skalvets epicentrum, gäller det till exempel Öresundsbron, skyskrapan Turning Torso samt det före detta kärnkraftverket i Barsebäck. Så är det i regel i den rika världen. Fattigare länder drabbas hårdare av jordskalv eftersom de inte har råd att jordbävningssäkra sina byggnader.
Jordbävningen i Indiska Oceanen på annandagen 2004 beräknades ha en av de högsta magnituderna som någonsin registrerats; 9,15-9,30. Av de 225 000 - 300 000 dödade var 543 svenskar. Det gick den gången lätt för biståndsorganisationerna att samla in pengar till katastrofhjälp. 2005 blev ett rekordår då svenska folket skänkte 5,3 miljarder.
Det lackar mot den helg då vi ger gåvor till vår nästa. Gör lågkonjunkturen oss mindre hjälpbenägna? Det kan vara tvärtom också. Enligt Frivilligorganisationernas insamlingsråd beräknas rekordet från 2005 tangeras i år. Företagen skänker mindre, men privatpersoner mer. I kristider förstår man på ett mänskligt plan kanske lättare att andra har det ännu svårare.
Allvarliga jordbävningar sker nästan varje år, men som sagt nästan aldrig i Sverige. Kanske förmår vi minnas att det finns de som har det värre.