Medial och demokratisk katastrof
foto: gunnar lundmark/scanpix
Foto: Gunnar Lundmark / SvD / SCANPIX
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Bakgrunden Àr att Alexandersson pÄ sin blogg publicerat utdrag ur ett tolv Är gammalt hemligstÀmplat dokument som visar att FRA dÄ bland annat spanade pÄ svenska smÄföretagares affÀrsförbindelser i Ryssland. Dokumentet Àr förvisso hemligt, men det Àr svÄrt att se publiceringen som ett hot mot rikets sÀkerhet. Snarare drar den ner byxorna pÄ à kesson och andra som försvarat FRA-lagen med att man inte alls spanar mot enskilda svenskar.
IhÄliga motiv
Som orsak till anmÀlan uppger à kesson att man "mÄste hÄlla pÄ reglerna". Med tanke pÄ att FRA sjÀlv gladeligen lÀckt ut exempel pÄ pÄstÄdda framgÄngar och att generaldirektören sjÀlv varit en flitig debattör som ofta tangerat grÀnsen för vad statliga ÀmbetsmÀn bör kunna tillÄta sig framstÄr den motiveringen som tÀmligen ihÄlig. Snarare Àr nog sanningen den att à kesson inte gillar att tappa ansiktet och dessutom blir frustrerad av en debatt som han hÄller pÄ att förlora. Han vill helt enkelt stÀmma i bÀcken.
Ăven om det Ă€r en förstĂ„elig reaktion, sĂ„ mĂ„ste man stĂ€lla sig frĂ„gan om den Ă€r sĂ€rskilt klok. IstĂ€llet för att begrĂ€nsa debatten till ett, om Ă€n stort, antal bloggar, sĂ„ har Ă kesson pĂ„ nytt flyttat in den pĂ„ nyhetsplats. Dessutom sker det inte under smickrande former, utan framstĂ€lls som att man vill tysta kritiker och dessutom jagar enskilda bloggare. PR-katastrof Ă€r ett ord som ligger nĂ€ra till hands nĂ€r man ska beskriva hanteringen.
Sökbara bevis
En extra krydda pÄ detta Àr det faktum att JK inte vill ta tag i hans anmÀlan. För att det ska vara ett yttrandefrihetsbrott sÄ mÄste bloggen ha ett utgivningsbevis och dÀrmed falla under Yttrandefrihetsgrundlagen. FÄ bloggare, inte heller Alexandersson, har gjort sig besvÀret att söka om ett sÄdant bevis, framförallt dÀrför att det kostar 2 000 kronor att söka.
Registret över utgivningsbevis Àr sökbart hos Radio- och TV-verket och det borde inte ta FRA mer Àn fem minuter att avgöra om frÄgan Àr ett Àrende för JK eller om det handlar om en vanlig polisanmÀlan. För à kesson, med lÄng erfarenhet frÄn regeringskansliet och som domare Àr det genant att inte ens fÄ formalia rÀtt i en sÄdan anmÀlan.
SkrÀmma granskare
En möjlighet Àr givetvis att FRA mycket vÀl vet att de gör fel, men att de tror att en JK-anmÀlan kan vara mer avskrÀckande för bloggare och medborgarjournalister som vill granska verksamheten i framtiden. Det Àr ett skrÀmmande perspektiv att tÀnka sig att en svensk myndighet medvetet gör okynnesanmÀlningar för att avskrÀcka mÀnniskor frÄn att "snoka" och avslöja missförhÄllanden. För den svenska förvaltningstraditionen och den traditionella synen pÄ den ovÀldige Àmbetsmannen Àr det helt artfrÀmmande.
Hotad demokrati
Förmodligen Àr inte à kessons grundlÀggande motiv att undergrÀva yttrandefriheten. Han vill ju bara ge en nÀsvis kritiker svar pÄ tal. Men följden blir precis densamma, nÀmligen att FRA bidrar till att skrÀmma andra till tystnad. DÀrmed blir myndigheten ocksÄ ett hot mot precis de demokratiska vÀrden man sÀger sig vilja vÀrna genom signalspaning.
FrÄgan Àr hur lÀnge regeringen kan tolerera den mediala och numera demokratiska katastrof som à kessons övervakningsiver för med sig. Kanske Àr det dags att ge FRA en generaldirektör som inte bara pratar om att vÀrna demokratiska ideal, utan ocksÄ sjÀlv tÀnker leva efter dem.