Kulturen är inte bara en kostnad

Gotland2008-12-02 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Christer Engelhardt (s) har lämnat en skriftlig fråga till kulturministern gällande Gotlandsmusikens framtid och statens engagemang i denna viktiga del av det gotländska kulturlivet.
Det är bra att Engelhardt sätter press på kulturministern, risken är att svaret blir en redovisning av statens kulturråds ställningstagande och kommunens ansvar att höja sin del av finansieringen.
Gotlandsmusiken har de senaste åren finansierats i huvudsak av statliga pengar, nio miljoner kronor från staten men endast en miljon från kommunen har fått Kulturrådet att ställa krav på ökat kommunalt åtagande. För varför ska staten stödja något som kommunen själv inte prioriterar?

Tyvärr diskuteras oftast bara kulturens kostnader när man pratar om kommunens engagemang i de kreativa näringarna. När tiderna är dåliga har inte kulturens värde det bästa utgångsläget i budgetförhandlingar.
Men den krassa verkligheten är att den gotländska kommunala budgeten, med minskade skatteintäkter, nu har svårt att räcka till kärnverksamheten. När mer än 85 procent av kommunens totala budget på 3,8 miljarder kronor, används för att upprätthålla vård, skola och omsorg, har andra verksamheter inte mycket kvar att dela på.
De flesta kommuninvånare kräver att skattepengarna ska användas till den välfärd vi alla någon gång i livet behöver. De flesta vill också att vi har en bra skola för våra barn och ungdomar. Och även vuxna.
Men det finns också många som vill ha kvar Gotlandsmusiken, för att inte säga alla.

Hur väl allmänhetens förväntningar på hur skattepengar används ser ut har granskats av revisionsbyrån Öhrlings Pricewaterhouse Coopers gjort ("En undersökning om granskning av skattemedel i kommuner", av Anita Lundgren). En granskning som visar att 93 procent av de tillfrågade politikerna tror att allmänheten har förtroende för att kommunen hushåller med skattepengarna på ett bra sätt.
En klar missbedömning eftersom det visar sig att endast 48 procent av svenskarna svarar säger att de har förtroende för hur kommunen hushåller med skattemedlen.
Frågan är vad allmänheten tror att pengarna går till?

Läs mer om