Krigströtthet och ekonomisk kris gjorde Obama till president i USA
Barack Obama vann presidentvalet, men får en jobbig början med några tuffa år av städning och sanering efter Bush. USA är en extrem låne- och underskottsekonomi och därtill välfärdsmässigt och socialpolitiskt snarare ett avancerat u-land.
Foto: Morry Gash
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det gör demokraterna med en förstärkt majoritet i kongressens båda hus - senaten (56 mot 40) och i representanthuset (251 mot 171).
Ungdomen, kvinnorna, de svarta och latinoväljarna, men också ungefär hälften av de manliga, vita väljarna bildade den starka väljarkoalition, som nu gav USA sin första afroamerikanska president och demokraterna en klar majoritet i kongressen. Det är en stor fördel när Obama nu blir USA:s 44.e president i januari 2009.
Visst var det ekonomin i kombination med Irakkriget och extrem trötthet på Bush, som gjorde att det tippade över så klart i delstater som Florida och att Obama vann Virginia, Ohio och Pennsylvania och på köpet även osäkra Indiana.
Ta hem Iraktrupperna
För den Bush- och krigströtta opinionen har senator Barack Obama utlovat en gradvis hemtagning av de amerikanska trupperna i Irak så fort det går. I bästa fall kan trupperna tas hem från Irak om 18 till 24 månader, i värsta fall kanske ännu lite senare.
Tröttheten och ledan vid Bushårens misslyckanden i kombination med den djupa ekonomiska krisen som kastat ut 3,5 milj. amerikaner på gatan (bolånekrisen) och ruinerat många fler och som nu förde demokraternas stjärnskott, senator Barack Obama från Chicago ända fram till Vita huset. Det var liksom läge för demokraterna nu att vinna och att göra det med viss marginal i såväl kongress- som presidentval.
Men när detta väl är sagt så finns också anledning att reflektera över annat. Inte minst då att USA är en extrem låne- och underskottsekonomi och därtill välfärdsmässigt och socialpolitiskt snarare ett avancerat u-land och knappast något föredöme för nordiska välfärdsnationer.
Sjukvårdsförsäkring åt alla
Detta med tanke på att hela 47 miljoner amerikaner saknar en riktig sjukvårdsförsäkring. Under Bush-åren vid makten blev det ännu fler som förlorade sin sjukvårdsförsäkring.
Med maktskiftet nu kan det bli en viss förändring också på den punkten. Även om sannolikt den ekonomiska krisen framtvingar en senareläggning av annars utlovade reformer på detta viktiga välfärdsområde.
På det sätter är det ingen avundsvärd uppgift som Obama och demokraterna nu har framför sig. Tajmingen för dess makttillträde nu kunde varit bättre.
Några tuffa år av städning och sanering stundar nu för Obama och hans administration, samtidigt som man också behöver sätta in stimulanser (investeringar i infrastruktur; en New Deal-strategi) för att motverka den jobb- och efterfrågekris, som landet försatts i av Bush-administrationen och bankdirektörerna på Wall Street. Men världen och amerikanska folket får vara tacksamma att "förändringspolitikern" (change) Obama och inte McCain vann det amerikanska presidentvalet den 4 november 2008. I januari 2009 börjar jobbet för Obama att vända skutan på rätt köl igen. Obama är sannolikt den just nu bäst skickade USA kunde få för det jobbet.
Påverkar svenska valet 2010
För svensk del kan vi därtill förvänta oss att den amerikanska valrörelsen och Obamas på många sätt lysande proffsiga kampanj kommer att bli nära nog sönderanalyseras av svenska valstrateger inför vårt eget riksdagsval om knappt två år.
Säkert är den borgerliga alliansens, och särskilt kampanjmakarna i moderaternas, våta dröm inför 2010 att scenariot med ett "presidentrace" mellan s-ledaren respektive m-ledaren upprepar sig, fast med Göran Persson utbytt mot Mona Sahlin.
Frågan är dock om väljarna verkligen låter sig duperas av ett sådant upplägg i Sverige en gång till.