Klimathotet är en utmaning för politiker och direktörer
Irlands tidigare president Mary Robinson talade om klimaträttvisa och att politiker och företagare måste nu sätta in åtgärder mot klimathotet. Vilken värld lämnar vi åt våra barnbarn, frågade hon. Foto: Bertil Virgin
Foto: Fotograf saknas!
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det var Irlands tidigare president Mary Robinson, Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland och vår svenska EU-kommissionär Margot Wallström, som talade på det välbesökta seminariet i ett mycket sommarvarmt Visby.
Krävs nya politiker
Det var betecknande att när moderatorn Annika Dopping inledde det hela med en enkel gallup, så visade publiken stor tilltro till att politikerna kan fatta beslut, som motverkar klimathotet.
Men tilltron till dagens politiker var inte stor, så det krävs nya politiker som vågar agera långsiktigt! Och publiken hade liten tilltro till att näringslivet och marknadskrafterna ensamma kunde förhindra klimathotet. Det krävs alltså politiskt ledarskap.
Och det visar de tre kvinnorna, som vill driva på dagens politiker och direktörer att agera för att motverka klimathotet. De har myntat uttrycket klimaträttvisa. Det är ett bra uttryck och pekar på att det gäller att agera kraftfull mot dem som släpper ut mest.
Det är som Mary Robinson sa. De 50 fattigaste länderna i världen står för en procent av världen koldioxidutsläpp. Det är de rika största koldioxidutsläppande länderna som måste agera, sa Robinson med eftertryck.
Varför har dessa tre kvinnor bildat nätverk att driva på? Jo, det är kvinnor som drabbas mest av klimathotet och det är kvinnor som tänker mest långsiktigt. Mary Robinson berättade om den tänkvärda aspekten, att hon som mormor börjat tänka på i vilket samhälle hennes nu femåriga barnbarn skulle leva i när han blev 45-50 år. Om vi inte nu snabbt gör något åt klimathotet. Alla vetenskapsmän är överens om att klimathotet är verkligt. De vetenskapsmän som inte tycker det, är oftast köpta av stora bolag, som tjänar pengar nu på att inte göra något åt sina utsläpp.
Både Mary Robinson och Gro Harlem Brundtland tyckte det var bra och lovande att Sverige blir ordförandeland i EU och kan driva på inför Köpenhamnsmötet. Sverige har haft bra miljörykte.
Besviken över EU:s tröghet
Men Gro Harlem Brundtland var besviken över den tröghet, som hittills visats inom EU över att ta verkliga steg som kan förhindra klimathotet. Hon vill att Europa och EU ska gå före och visa vägen mot klimaträttvisa. Att EU-länderna tillsammans med sina näringsliv sätter full fart på åtgärderna mot klimathotet.
Mary Robinson menade att det ju tydligen finns pengar både för att rädda banker i krisen och till militärutgifterna. Då måste det finnas pengar för att nu agera mot klimathotet i de stora utsläppsländerna. Och då hänger det på USA, Kina och Indien, menade Margot Wallström.
Det finns ett antal företag i Sverige som bildat nätverket BLICC (Business Leaders Initiative on Climate Change). De har själva minskat sina koldioxidutsläpp radikalt och påverkar andra företag att göra det samma. Fredrik Wirdenius, från Vasakronan, berättade om att BLICC´s åsikt är följande. Alla bolag kan minska sin miljö- och klimatpåverkan. Verktygen finns redan idag Och det blir lönsamt.
Företagen kan om de vill
Att företagen lyckas hänger på att deras ledningar och ägare bestämmer att så ska ske. Sedan sätts skarpa mål upp för utsläppsreduceringen. Ambitionen, målen och att alla är med i företaget på reduceringen, ger resultat. Vasakronan har minskar utsläppen med 95 procent.
Där handlar det sannolikt mest om att göra sig av med oljan för att värma upp Vasakronans alla hus. Det kan var lite svårare för bussbolag! Men verkligheten för företagen är som Fredrik Wirdenius sa: Du finns inte kvar på marknaden om du inte minskar ner klimatutsläppen!
Det var ett mycket bra initiativ att samla dessa starka kvinnliga ledare. Jag hade inte tidigare hört uttrycket klimaträttvisa. Det har ju ytterst sin udd mot att de rika länderna inte får smita ifrån notan, att själva reducera sina klodioxidutsläpp.
Största utsläppare måste göra mest. Och klimathotet är ett globalt hot. Då måste åtgärderna vara globala. Därför är Köpenhamnsmötet så viktigt. Det får inte bli en halvmesyr!