Kan man bli stödmedlem i LRF?
Foto: Tommy Söderlund
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är inte lätt att hitta klarsynta tankar när det känns som man går omkring med en hjälm av bly.
Men mina tankar har också till stor del upptagits åt naturkatastroferna i Burma och i Kina och det är det går inte på något sätt att helt ta in bilden av hur många människor som dött och hur det påverkar dem som är kvar.
Ens egna små välfärdsproblem, som en efterhängsen snuva, blir lätt futtiga i sammanhanget.
Total identifikation känner jag med alla de föräldrar i Kina som lytt regimens påbud om att bara skaffa sig ett barn. En gymnasieskola som rasat samman utplånade på några minuter många tonåringar och det var hemskt att se de förtvivlade föräldrarna vars liv också på ett sätt tog slut i denna stund.
Fattigdom är relativ
Samtidigt pågår det så många andra katastrofer runt om i världen som inte just för dagen hamnar i medias fokus. Att människor i världen fortfarande dör av svält och sjukdomar som det funnits bot för i årtionden är inget annat än en katastrof i sig.
Med dessa bilder i minnet blir det än knepigare när vi samtidigt har en diskussion om fattigdomen i Sverige.
Att det finns ett klassamhälle håller de flesta som är någorlunda förankrade i verkligheten, med om och lika lätt är det att hålla med om att detta är ett problem. Men att hävda att människor lever i fattigdom i Sverige känns inte lika sant.
Frihetens förlovade land?
Presidentvalet i USA är också en cirkus som känns otroligt verklighetsfrämmande och omodern.
Mycket i landet i väst är konstigt sett från vår ände av världen, ändå betraktar vi USA med helt andra ögon än till exempel Ryssland eller andra "öststater".
När det bara finns ett parti att rösta på i öst är det odemokratiskt och förskräckligt.
I USA kan man välja på två av (nästan) samma sort. Men USA betraktar vi som demokratins flaggskepp, valmöjligheternas och frihetens förlovade land.
Jag må vara på gränsen till vad som är tillåtet naiv, men jag förstår det inte.
Det är inte ens de som får flest röster som vinner utan de som har flest och rikast ponsorer som kan bekosta valkampanjerna.
I Sverige finns å andra sidan hur många partier som helst att välja mellan. Även om många inte alla ser skillnaden på dem heller.
I januari rapporterade svenska medier om en väljarundersökning som letts av professor Sören Holmberg vid Göteborgs universitet. Den visade att vid riksdagsvalet hösten 2006 visste inte ens hälften av de svenska väljarna att vi hade en socialdemokratisk enpartiregering. Särskilt bland förstagångsväljarna var okunnigheten stor om svensk politik.
Det är en signal om någon om hur bra politikerna lyckas föra ut sitt budskap.
Vad skulle motsvarande undersökning på Gotland ge för resultat?
Det vore intressant att få veta.
Stödmedlemskap?
På den privata sidan får jag bara instämma i Eva Nypelius konstaterande om att jag dansar åt skogen för sällan nu för tiden. Det närmaste jag kommer dans är det fantastiskt roliga danspasset med Friskis & Svettis. Jag blev också avundsjuk på Eva som varit på den stora bondefesten med LRF och ondgjorde mig lite skämtsamt i min blogg (www.helagotland.se/blogg) att jag inte blivit bjuden.
Man måste vara medlem fick jag till svar.
Kan man bli stödmedlem i LRF?