Jobben är viktiga i alla tider
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Framför allt är det den inhemska konjunkturen och tillväxten som är stark. Konjunkturinstitutet (KI), som nyligen presenterade sin oktoberbarometer, står fast vid sina tidigare prognoser om fortsatt god jobbtillväxt, 200 000 nya jobb bedöms tillkomma fram till 2009. Hushållens optimism ökade dessutom i oktober, och det gäller både den egna ekonomin, landets, och synen på jobb kontra arbetslöshet.
Nedkylning behövs
Dock utvecklas exporten svagare än vad KI tidigare prognostiserat. Den påverkas mycket av den svaga utvecklingen och kreditoron i USA. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve sänkte av den anledningen räntan igen från 4,75 till 4,5 procent. KI skriver därför ned sin tillväxtprognos för de kommande två åren, men det sker från ett mycket högt utgångsläge. Tillväxten bedöms fortfarande ligga på över 3 procent 2008 och 2009. En annan nyhet i veckan var att pensionerna ökar med 2,8 procent nästa år. Den svenska riksbankens räntebeslut i veckan gick också föga oväntat åt motsatt håll jämfört med den amerikanska, en höjning från 3,75 till 4,0 procent, visar att den svenska ekonomin som helhet fortfarande är i behov av att kylas av.
Hög fallhöjd
Exportläget spelar en mindre roll än förr. Sverige har tidigare varit ett extremt exportberoende land. Alliansregeringens politik med jobben i fokus har gjort Sverige mindre beroende av utlandet. Man kan raljera över att de jobb som tillkommer delvis är jobb med låga löner och - med en fördomsfull syn på hushållsnära tjänster - jobb med lågt kvalitativt innehåll. Men man kan inte bortse från att detta balanserar en tidigare mycket ensidigt baserad tillväxtsituation. Givetvis kan man inte heller bortse från det grundläggande förhållandet att varje jobb är bättre än inget jobb.
Att ekonomin står stark och har hög fallhöjd när en lågkonjunktur väl kommer är avgörande för hur djup och långvarig den blir. Att många är i arbete, och få lever på bidrag, är vid sidan av sanerade statsfinanser i balans den enskilt viktigaste bufferten för att dämpa ett fall.
Stärkande reformer
Det är i goda tider man kan, och därför bör, genomföra reformer som stärker en varaktigt god ekonomi. Alla regeringar har inte varit bra på detta, och det gäller både socialdemokratiska och borgerliga. De två år, 1995 och 1996, då den socialdemokratiska regeringen sanerade statsfinanserna är goda exempel. Men sedan följde tio goda år som förspilldes, då förutsättningarna för reformer var utomordentliga, men chanserna aldrig togs. Alliansregeringens jobbpolitik kontrasterar därför positivt mot åren på 1990- och 2000-talet då inget gjordes.