Jobb, jobb och jobben
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Socialdemokraternas ekonomiske talesperson Thomas Östros hävdar med en papegojas envishet att regeringens höjning av taket för dem som betalar statlig inkomstskatt är "ofinansierade skattesänkningar" som leder till att folk sparar istället för att spendera.
Östros menar också att krismedvetenheten hos svenskarna beror på att a-kassan inte är så hög. Han har rätt i att a-kassan inte riktigt följer inkomstbortfallsprincipen som den bör. Däremot är det förstås en medveten politik att människor ska spara till egen trygghet i stället för att alla ska vara helt beroende av staten.
På onsdagen presenterade alla tre oppositionspartier sina budgetmotioner som är svar på regeringens budgetproposition. Miljöpartiet menar att de kan skapa 15 000 nya jobb på klimatsatsningar. Socialdemokraterna bedömer att deras politik skapar 100 000 nya jobb och utbildningsplatser. Vänsterpartiet ger klädsamt nog inga sifferuppskattningar, men lovar "fler" än med regeringens politik.
Och visst, politik ger förutsättningar för nya jobb. Man kan förenkla regler, göra det billigare att anställa eller på andra sätt stimulera företagande. Men det är alltid företag och företagande som skapar nya jobb och tillväxt.
Det enkla sambandet mellan pris och efterfrågan används mycket i politiken. Exempelvis punktbeskattas alkohol och cigaretter. Koldioxid vill de röd-gröna beskatta hårt för att minska klimatpåverkande utsläpp. Gott så. Men de vill också höja skatten på arbete - här gäller - eller uppfattas - helt uppenbart inte sambandet längre.
Den lågkonjunktur som snart kommer att märkas hos allt fler väljare försöker både regering och opposition mota så gott politiken förmår. Och alla satsar tokigt mycket pengar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som tidigare av de borgerliga partierna kallats för "dagis för vuxna" - men som i kristider uppenbart anses vara nyttiga politiska redskap. Och det klart - det är svårt för alla regeringar oavsett ideologisk hemvist att förklara och försvara massarbetslöshet.
De röd-gröna planerar att nästa år ha en helt gemensam budget. Fattas bara eftersom det är valår. I år fanns en gemensam klimatsatsning - som blev uppenbart färdig i sista minuten eftersom inget av den uppgörelsen fanns i de gemensamma debattartiklar som publicerades på onsdagen. Det till synes enda som blir lätt att bli överens om är att skatten ska höjas. Hur mycket däremot är ytterst oklart.