Inget brandtal av Jan O
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att inte fler i socialdemokraterna tar detta tillfälle i akt är väldigt konstigt.
Eller är de helt enkelt inte fler än de som i går samlades på Östertorg i Visby?
Hade jag varit en någorlunda hängiven socialdemokrat så hade jag bokat in dagen för all framtid.
Jag har också tågat under fanor, själv burit en med ren armkraft, vid några centerstämmor.
De gröna fanorna och alla landskapsdräkter som hörde till var mäktigt och kändes viktigt. Vad jag minns skanderade vi inte särskilt mycket utan det var mest sång som hördes och vi var många på den tiden.
Ärligt talat gick jag ut i går med en liten undran om vad som förväntades av mig.
Vad ska jag skriva ledare om från 1 maj?
Inte blev jag klokare efter att ha lyssnat på den vältalige Jan O Karlsson, även om han talade både skickligt och intressant så var det inte direkt något politiskt brandtal.
Jag fastnade dock för hans tal om politikens tillgänglighet.
- Politiken är åtkomlig och en angelägenhet för oss alla.
Något som kan ses som en självklarhet men som är en viktig påminnelse i en tid där många känner vanmakt över att all makt finns så högt över ens huvud att den blir oåtkomlig.
Hur mycket man tjänar och vad man röstar på är ofta väl förborgade hemligheter som många inte avslöjar i första taget. Inte ens för sina närmaste.
Att öppet demonstrera sin politiska hållning i ett tåg med fanor och sång är kanske därför inte lika självklart i dag som det var förr?