Husrea gav bra bokslut
Höjda avgifter, bantad brandkår, tillsammans med reavinster på mark- och husförsäljning gav ett nytt plus på 73 miljoner kronor i kommunens bokslut för 2007.
Foto: Petra Jonsson
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Fast egentligen är det 160 miljoner kronor på grund av ökade skatteintäkter, reavinster på grund av försäljning av mark och fastigheter och att semesterskulden minskade med 19 miljoner kronor. Tack vare detta stora överskott kunde nedskrivningar göras och sjukvårdens stora underskott klaras.
De borgerliga ska ha beröm för att de under intensiv högkonjunktur klarat kommunens ekonomin så bra. Egentligen är det väl inte så mycket egna politiska insatser. De har höjt avgifterna inom sjukvården och andra områden. Och så har Lars Thomsson slaktat Räddningstjänsten, så den för första gången på många herrans år ger ett överskott istället för det återkommande underskottet. Sedan är frågan om vi längre har ett anständigt brandskydd på Gotland. Det lär vi bli varse när det brinner i innerstaden eller någon annan storbrand.
Den förra och nuvarande majoriteten har ökat på budgetarna i de olika nämnderna, så man nog kan säga att alla nämnder, utom sjukvården, nu har realistiska budgetar. De ska klara den verksamhet politikerna och medborgare önskar. Möjligen har social- och omsorgsnämnden stramat åt för hårt, för där blev det återigen ett överskott på runt 40 miljoner kronor. Får verkligen de äldre den hemtjänst de ska ha? Håller den fantastiska personalen inom hemtjänsten på att slitas ut på grund av underbanning?
Det stora överskottet beror mest på 77 miljoner kronor i reavinster på försäljning av mark och fastigheter och en minskad semesterskuld på 19 miljoner kronor. Skolans överskott på 18 miljoner är mest av engångskaraktär. Mycket är alltså engångstillskott, som inte går att räkna med kommande år. Därför är det så bra att nämndernas verksamhet håller sig inom budget.
Det stora bekymret är och förblir sjukvården. Den är sannolikt fortfarande underfinansierad. Den har inte en rimlig budget, när det år efter fattas runt 50 miljoner kronor. Och äldreomsorgen kan inte heller ha en realistisk budget, när de år efter år har ett överskott på 40-50 miljoner. Borde det inte ske en utjämning dem emellan? Även om det nu blir lågkonjunktur och tuffare tider är det mycket bra med en stark ekonomi i kommunen. Det ska vi alla vara glada över.