Hur påverkar färgen och tillsatserna i påskgodiset?
Det är viktigt att det godis vi köper är säkert och inte innehåller färgämnen som kan skada vår hälsa, skriver EU-parlamentarikern Åsa Westlund (s).
Foto: PONTUS LUNDAHL
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
En del av det godis som konsumerades i helgen innehöll artificiellt framställda färgämnen, så kallade azofärgämnen. Forskare i vid University of Southampton i Storbritannien fann förra året att barn som får i sig godis och läsk med azofärgämnen kan utveckla hyperaktivitet.
Onödiga hälsorisker
Även om faran inte ska överdrivas är det dumt att utsätta våra barn för onödiga hälsorisker. Azofärgämnen var inte godkända och sågs inte som nödvändiga i Sverige innan vi gick med i EU. Det visar att de inte behövs och kan ersättas med andra alternativ.
Vad är som behövs är också en försiktighetsprincip vid godkännandet av tillsatser i mat och godis. En försiktighetsprincip innebär att tillsatser som kan tänkas vara farliga för människor eller naturen inte ska användas om det finns säkrare alternativ.
EU:s livsmedelsmyndighet, EFSA publicerade förra veckan en egen utvärdering av azofärgämnen. Jag är i Europaparlamentets ansvariga (så kallad rapportör) för EU:s lagstiftning om livsmedelstillsatser. Efter att ha läst EFSA:s utvärdering blir jag tveksam till deras slutsatser.
EFSA säger, lite förenklat, att det utifrån den brittiska studien inte går att dra några helt säkra slutsatser. Därför rekommenderar de att man inte förbjuder något av ämnena. EFSA anser att en källa till osäkerhet i den brittiska studien är, att man inte testat individuella azofärgämnen, utan olika kombinationer av dessa.
Det gör att det blir svårt att se vilket av ämnena, eller vilken kombination av dem, som leder till hyperaktiviteten. Problemet är att det i verkligheten ser ut just som i den brittiska studien. Det är därför EFSA:s resonemang haltar. Barn som dricker läsk och äter godis får i sig en kombination av tillsatser.
Därför har jag drivit i Europaparlamentet att tillsatslagstiftningen ska innehålla en försiktighetsprincip precis som i den svenska miljöbalken. Detta har också parlamentet ställt sig bakom. Jag har också parlamentets uppbackning för flera andra skärpningar av lagstiftningen om tillsatser.
Konsumenterna vilseleds
Det handlar om att skärpa kraven på att tillsatser som används verkligen ska innebära en "nytta" för konsumenterna, att tillsatser inte får leda till att konsumenter vilseleds och att tillsatserna inte ska påverka miljön negativt. Jag driver tillsammans med parlamentet också, att mat som innehåller azofärgämnen ska få en märkning.
Lagstiftningen ska klubbas innan sommaren. Vågar vi hoppas på att påskgodiset ska vara fritt från onödiga tillsatser som azofärgämnen om några år?