Hjälp anhöriga att hjälpa
Foto: Nina Varumo / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Frågan är retorisk, för vi vet vad som skulle hända. Vården skulle inte klara av att ta hand om alla gamla och sjuka, och deras många gånger lika gamla och sjuka anhöriga, som trots allt ställer upp och vårdar sin make eller hustru i hemmet. Mot dålig ersättning, ingen ledighet, knappt någon avlastning. Men det är ändå en viktig fråga som äldreborgarrådet ställer, för det har länge ansetts så självklart att anhörigvårdare bara ska orka, en dag till och en vecka till, och så läggs år till år. Och ingen blir särskilt mycket friskare eller piggare av det. Visst är det så att vården i hemmet är bra, det känns tryggt och invant. Men vården i hemmet sker ofta inte bara för att den sjuke vill det - utan för att vården inte har möjlighet att vårda och ge omsorg. De gamla och sjuka är ofta en undanskymd grupp i välfärdens Sverige. Uppfostrade som de är att vilja vara till lags, sköta sig själva och göra rätt för sig. Anhörigvårdarna har rätt att få vila, inte fungera som sköterskor som har beredskap dygnet runt, för sina anhöriga.
Den 1 juli i år träder en efterlängtad lag om anhörigvård i kraft. Av lagen framgår att socialnämnden ska - tidigare har det stått bör - erbjuda stöd och hjälp till anhörigvårdare. En bra markering från den borgerliga regeringen att visa att lika villkor självklart gäller inom vården och omsorgen, som på alla andra områden. Lika villkor är en bra paroll, som centerpartiet har lyckats föra ut till sina allianskamrater och till allmänheten.
Och det är många som är anhörigvårdare och som är i behov av lika villkor. På nationell nivå räknar forskarna med att var fjärde person som är äldre än 55 år i större eller mindre utsträckning tar hand om en närstående.
Uppskattningsvis står anhöriga för hela 70 procent av insatserna. Inte kan det vara omöjligt att hjälpa de anhöriga så att de orkar hjälpa! Att skapa avlastningsboende och ordna system med avlastningspersoner som vet vad som gäller. Och kanske framför allt uppgradera vården så att den har möjlighet att göra mera och flera goda insatser.