Han blev revolutionär mot sin vilja

Gotland2009-10-19 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att vara revolutionär mot sin vilja kan vara en stark men svår kraft. Att i djupet känna att något är rätt, att en förändring måste ske. Men tveka för de obehag detta kan medföra. Känns det igen?
Just så var det för Charles Darwin som i år fyller 200 år. Motvilligt, mycket motvilligt, skrev han till slut sin bok "Om arternas uppkomst" som kom att revolutionera världen och människan syn på sitt ursprung. En bok som också jubilerar, med sina 150 år på bokryggen.

Darwin utmanade kyrkan
Charles Darwin var en fridsam man, hängiven familjefar och konflikträdd mot sin omgivning. Det revolutionära fanns i hans idéer, vilket han var högst medveten om. Att ifrågasätta kyrkans syn på Gud som den allsmäktige, som skapat alla arter fixa och färdiga.
Det var att utmana starka krafter i samhället. Skapelseberättelsen i Bibelns Första Mosebok ställde Darwin på ända. Inte för att han ville, utan för att han måste. Han hade fått syn på något som han bara måste gå vidare med.
Medelmåttig i skolan, avbrutna medicinstudier, avbrutet prästyrke. Så var starten. Det är inte ovanligt att stora forskare och framstående kulturpersonligheter har denna bakgrund. Känner skolminister Björklund möjligen till detta? Först när Darwin händelsevis fick erbjudande att följa med segelfartyget Beagle på en fem år lång resa förändrades livet. Han skulle vara intellektuellt sällskap åt kapten var det tänkt, men det blev så mycket mer. En banbrytande upptäckt väntade för ut. Redan hans reseberättelse "Resa kring jorden" är fascinerande.
En reseberättelse i Linnés anda. Jämförelser med föregångaren Linné är relevanta. Samma nyfikenhet, samma upptäckarglädje, samma förmåga att sätta in upptäckter i ett större sammanhang. Båda hade det religiösa oket på sig, Linné mer än Darwin.

Utvecklingsläran
Darwins utvecklingstankar började spira redan då han kom iland på Eldslandets öar. Men det var när han kom till Galapagosöarna som det slog till. Där upptäckte han finkar som var olika till utseendet på de olika öarna. Han anade att det kunde ske en naturlig utveckling i naturen, en förändring över tid. Att Guds färdiga skapelse därmed måste ifrågasättas.
Så växte utvecklingsläran successivt fram som mer och mer sannolik. Men det skulle dröja hela tjugo år från det att Charles Darwin fick sin idé till att han publicerade denna upptäckt. Skälet var just det starka religiösa samhället som omgav honom. Han fick ont i magen av tanken på hur reaktionen skulle bli när han lade fram sin utvecklingsteori. Faktum var att den kommande berömmelsen höll på att gå honom ur händer. Andra forskare var utvecklingsläran på spåren, såväl biologer, geologer som genetiker.

Om arternas ursprung
Det började med en mindre artikel i en vetenskaplig tidskrift 1858 som inte väckte särskild uppmärksamhet. Men så tog han sig samman och skrev "Om arternas ursprung" 1859.
Då blev det fart på uppmärksamheten och första upplagan sålde slut på en dag. Sedan har upplagorna avlöst varandra och Darwin blev rik på kuppen. Därmed kunde han dra sig tillbaks i sin kära lugna hemmiljö för att ägna sig åt forskning om daggmaskar och om samspelet mellan insekter och orkidéer. Han lämnade nöjd och berömd världens larm.
Nog är det fascinerande att alla jordens arter har ett gemensamt ursprung, varifrån utvecklingen drog igång för många miljoner år sedan. Men kanske är detta ursprungliga ändå något som kvarstår att fundera över. Är det Big Bang, Gud eller något annat som startade processen? När allt kommer omkring är Livet ett mysterium. Låt det så få vara.
Läs mer om