Grönska + kultur = folkhälsa
Foto: Söderlund Tommy
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I dag är det utan tvivel miljöpartiet som leder i den grenen.
Stefaan de Maecker har vi bekantat oss med vid det här laget och i går fick vi stifta en ny trevlig bekantskap när Daniel Bergvall gjorde debut i talarstolen.
Daniel Bergvalls fokusering på grönområdena i Visby och vikten av att vara väldigt försiktig vid varje åtgärd som gör att grönområden försvinner var viktig och relevant. På en karta ritade han in Visbys största grönområden och hur de bebyggts eller planeras att bebyggas en efter en.
Visst finns det andra grönområden än de han redovisade men nog hade han fog för sitt resonemang att en rondell eller en bit gräs bredvid en väg inte är det vi menar med grönområden.
Att inte alla grönområden alltid är fyllda av människor betyder inte att de inte är viktiga för människorna i staden. De utgör stadens lunga, både bildligt och bokstavligt.
När de inte finns är det lätt att känna sig lite syrefattig, när de finns skapar de både luft och lugn.
Däremot håller jag inte med om att byggandet av ett hotell i korsningen Guteväg/Söderväg är ett stort ingrepp i den naturskog som finns där.
Hotellet ska byggas där det i dag är en parkering och den allra största delen av den så omhuldade Kokkolokkoskogen kommer att finnas kvar och dessutom få en skötselplan.
Då känner jag mig mer ledsen över att Jungfruparken nu bebyggs. Men detta visar också hur områden kan betyda olika mycket för olika människor.
Grönområden är viktiga för folkhälsan både som symboler och för rekreation.
Minst lika viktig är kulturen, något som tas fasta på i det folkhälsopolitiska programmet som i går antogs av kommunfullmäktige.
Kanske är det detta program kulturen ska vifta med för att få lite existensberättigande?
För om det är svårt att mäta vad kulturen ger tillbaka i sig själv är det lättare att mäta folkhälsa.