GMO-frågan bör begravas
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Björn Dahlström konstaterar i sin kommentar om min lördagsledare kring ekologisk mat och GMO att handeln länge haft större inflytande än konsumenterna över vad jordbruket skall producera. Det kan nog till viss del vara riktigt och därför skrev jag också att det är marknaden som avgör och marknaden i det här fallet är konsumenterna. Vill vi ha ett hållbart ekologiskt samhälle i framtiden gäller det att tänka till en extra gång när vi handlar vår mat. Men även handeln har ett stort ansvar genom att med tydlig exponering av ekoprodukter underlätta för konsumenterna att välja dessa.
Däremot vidhåller jag att det är synd att alla "framtids- och utvecklingsstrateger" inom produktionsleden inte kunnat förutse utvecklingen med ökad efterfrågan av ekologiska livsmedel, så att omställningen av jordbruket går snabbare.
Beträffande GMO-frågan delar Björn Dahlström LRF:s ståndpunkt att det är försiktighetsprincipen som ska gälla. Själv tycker jag att hanteringen av frågan är glasklar om trovärdigheten ska behållas i målsättningen med ett utvecklat ekologiskt hållbart jordbruk. Bara vetskapen om att det är kemiföretagen och tillverkarna av bekämpningsmedel som är de främsta pådrivarna för ett jordbruk med genmodifierade grödor, borde nämligen få alla att inse att frågan ska begravas för evigt.
Till sist bara en liten fundering. Den ekologiska odlingen kallas ofta alternativ till skillnad från den konventionella, vilket känns missvisande. Den sistnämnda brukningsmetoden har med mitt sätt att se bara funnits i knappt hundra år, medan det som kallas alternativ odling är en modifiering av det jordbruk som bedrivits i tusentals år. Kanske en lek med ord, men benämningarna förvränger verkligheten och blir svårbegripliga för konsumenterna.
Min förhoppning är att produktionen av ekologiska livsmedel ökar i samma takt som efterfrågan och att producenter och konsumenter då kan gå i takt.