Glöm inte alla andra vapen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men vilken nation som symboliseras av teknologi kopplad till massförstörelsevapen kan vara stolt över det? Dessa vapen är så avancerade att de å ena sidan visar människans briljans, men å andra sidan står de också som tydliga symboler för människans mörkare sidor. Kemiska, biologiska och nukleära vapen syftar till att sprida så mycket död och förstörelse som möjligt.
Därför var det initiativ som Barack Obama tog i FN:s säkerhetsråd under förra veckan mycket glädjande. Den amerikanska presidenten lyckades få rådets femton medlemsländer att anta en resolution som säger att världens kärnvapenstater bör skrota sina "dödsbringande arsenaler". Om dessa ord kommer att leda till handling återstår att se. Alltför ofta godkänns resolutioner bestående av fina ord för att snart förpassas till någon av pappershögarna i FN-högkvarteret i New York.
Det hela är dock mer komplicerat än det kan låta. Ett uppenbart problem är det rent praktiska. Hur och när ska världen bli fri från kärnvapen? Kommer det att vara möjligt att få kärnvapenländer att lita på att de andra verkligen har ärliga ambitioner att avveckla sina arsenaler? Många politiska problem återstår också.
Den gångna helgen visade Iran upp sin militära kapacitet för omvärlden genom att provskjuta två kortdistansmissiler. Många säkerhetspolitiska bedömare är eniga om att Iran troligen har kapacitet att snart kunna färdigställa kärnvapen, om de inte redan har dem i sin arsenal. Landets president har sagt att mellanösterns enda demokrati, Israel, måste sopas bort från världskartan. Hur länder med sådana aggressiva ambitioner ska fås att avstå kärnvapen är en brännande aktuell fråga utan enkla svar.
Ett starkt fokus på nedrustning av kärnvapen riskerar också att missa andra vapen, som är minst lika skrämmande. En person som vet detta bättre än många andra är vietnamesiskan Kim Phuc. Den åttonde juni 1972 fotograferades hon tillsammans med sina bröder, flyende från sydvietnamesiska napalmbomber. I veckan, 37 år efter att bilden togs, besökte Kim Sverige. Idag ägnar hon sitt liv åt att verka för fred i världen, som goodwill-ambassadör för FN-organet UNESCO. På de nyligen tagna foton som publicerats i svensk press är hennes napalmskador fortfarande tydliga. Än idag återkommer hennes smärtor ofta.
Kim Phuc är inte ensam om att lida av sviterna efter bombningar med kemiska vapen. Otaliga är de som dött eller skadats av napalmbomber och andra brutala vapen. Låt oss inte glömma att andra vapen är kärnvapen är nog så dödsbringande och kräver nedrustningssamtal.