Ge svenska försvaret arbetsro

Gotland2008-05-17 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Överbefälhavare Håkan Syrén och försvarsminister Sten Tolgfors tycker i grunden olika om försvarspolitiken. Syrén menar att Sverige inte längre kan försvaras. Svångremmen skär in i en redan slimmad försvarskropp, nu måste bantningskuren avslutas. Tolgfors kontrar med att irriterat konstatera att Sverige sedan länge övergett tanken att stå emot en fullskalig invasion.
Det scenariot finns inte med i hotbilden och har ingen bäring för försvarspolitikens utformning.
Märkligt nog verkar inte Syrén överdrivet bekymrad över åsiktsskillnaderna. Tillsvidare tänker han sitta kvar. "Vi får inte mera pengar för att försvarsmakten byter chef. "

Farsartade turer
För en utomstående betraktare framstår turerna i försvars- och säkerhetspolitiken som farsartade. Kan man överhuvudtaget prata om en svensk försvarspolitik? Det finns förstås gott om ambitioner. Sverige ska vara en aktör på den internationella arenan. Beslutar regeringen att vi ska delta i fredsuppdrag eller humanitära räddningsinsatser ska försvaret vara redo att möta upp. Det är i alla fall tanken. I praktiken plågas organisationen av ständiga problem.
Ekonomistyrningsverket, ESV, riktar kritik mot hur försvaret sköter ekonomin. På fredagen presenterade verkets generaldirektör en rapport som underkänner Försvarsmaktens interna styrning. Rollfördelningen på högkvarteret är oklar. Det rör sig om strukturella brister som får allvarliga konsekvenser. "ESV har konstaterat brister i den ekonomiska rapporteringen vilket innebär att det blir svårt att åstadkomma en tillförlitlig och rättvisande redovisning".

Klarpråk
För att tala klarspråk har inte Syrén (och det hade uppenbarligen inte hans företrädare heller) någon vidare koll på pengarna. Det säger sig självt att det är ett hinder för ett effektivt ledarskap.
ESV föreslår en rad förändringar. Framförallt handlar det om att stärka den civila delen av högkvarteret. I dag prioriteras militär kompetens framför ekonomisk och administrativ dito. Planeringen följs inte upp med utfallsanalyser. Röda siffror i resultatet kan inte kopplas till verksamheten. Det gör det svårt att ta reda på vad det är som kostar för mycket och varför.
Blir det som ESV föreslår får försvarets generaldirektör, Marie Håfström, utökade befogenheter. I fortsättningen är det Håfström som ska se till att Försvarsmakten fungerar effektivt. "ESV föreslår att det i Försvarsmaktens instruktion regleras att ÖB och GD gemensamt beslutar om budgetunderlag, årsredovisning, delårsrapport, prognoser och arbetsordning". En tämligen radikal förändring. Försvaret får delat ledarskap.

Orimlig ordning
Av allt att döma är det nödvändiga förändringar. Men även om försvaret får en bättre organisation måste politikerna ta sin del av ansvaret. Det kan inte vara en rimlig ordning att nedläggningsbeslut följer på nedläggningsbeslut. Försvarsmakten behöver långsiktigt hållbara planer och arbetsro. Inte minst för att Sverige ska kunna rekrytera framtidens officerare och soldater.
Läs mer om