FRA: Halv reträtt men ingen seger
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den lista med ändringar som försvarsminister Sten Tolgfors läste upp i Rosenbad under överinseende av statsministern på torsdagseftermiddagen innebär en substantiell förändring av signalspaningslagen som riksdagen under kalabalik antog i somras. Plötsligt finns en påtaglig insikt om att frågan handlar om en svår avvägning mellan underrättelseverksamhet och integritet. En insikt som borde ha varit alldeles självklar från första början.
På femton punkter har regeringen gått kritikerna till mötes. Överenskommelsen innebär bland annat att tillstånd till signalspaning ska ges av en riktig domstol, inte något domstolsliknande organ, som det hetat fram till nu. Andra nyheter är att FRA måste ansöka om tillstånd hos domstolen, som ger myndigheten access till avgränsade "trafikstråk". Beställarna snävas också av, till att endast omfatta regeringen, regeringskansliet och Försvarsmakten. Värnet för den enskilde stärks bland annat genom att sökbegrepp som är "direkt hänförliga till en viss fysisk person" kräver särskilt tillstånd och att enskilda ska underrättas.
Ett problem med lagen som överenskommelsen inte gör någonting åt är grundlagens meddelarskydd. Några garantier för den som meddelar uppgifter till media finns inte, trots att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innehåller skydd mot röjande eller efterforskning av en uppgiftslämnares identitet. Det duger inte.
I ändringslistan finns en del frågetecken. Åtminstone till dess att regeringen presenterar en proposition med exakta ordalydelser. Ändamålen för signalspaningen ska nu ytterligare preciseras i lag, men vilka blir de? På torsdagen fanns det gott om tolkningar som det inte borde finnas utrymme för efter en solid överenskommelse i riksdagen.
Nu har Sveriges radios Ekoredaktion tagit del av en lista som visar att det handlar om mer än yttre militära hot mot landet. FRA ska enligt Ekot kunna spana "mot internationella företeelser i övrigt av särskild betydelse för svensk utrikes- säkerhets- och försvarspolitik". Då ska man veta att Sveriges säkerhetspolitik utgår från en mycket bred syn på säkerhet. Så vad hände med preciseringen?
Eftersom endast regeringen, regeringskansliet och Försvarsmakten ska kunna dra nytta av FRA:s underrättelser kommer regeringen att tillsätta en utredning för att se över Säkerhetspolisens och Rikspolisstyrelsens behov av underrättelser. Frågan är om det inte hade varit bättre att backa om FRA och låta den omfatta all underrättelseverksamhet. Inte minst eftersom frågan är så viktig att en uppgörelse inte bara i alliansen utan även över blockgränsen borde ingås.