Förbättra sexualkunskapen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Bland danska ungdomar uppger endast tre procent att de inte skyddar sig alls. Motsvarande andel i den gruppen i Finland är åtta procent, i Norge tolv. I Sverige har däremot 21 procent av de unga oskyddat sex. Allt enligt RFSU:s undersökning Kådiskollen.
Inget av detta är egentligen särskilt förvånande. Liknande trender har framkommit i en rad tidigare undersökningar - och konsekvenserna är klart negativa.
Enligt Smittskyddsinstitutet har antalet smittade i klamydia ökat stadigt sedan 1997. Under 2008 registrerades 42 008 fall, vilket motsvarar ungefär 800 nya fall i veckan. Antalet fall av gonorré fördubblades mellan 1998 och 2008 - i fjol registrerades 725 fall mot 343 år 1998.
Även när det gäller aborter ligger Sverige högre än jämförbara länder. Finland och Island har cirka 15 aborter per 100 kända graviditeter. I Danmark är de omkring 19, medan antalet i Sverige är cirka 25.
Man behöver inte vara sexualfientlig eller moralist för att se att dessa tendenser är problematiska.
Den är tveklöst så att den ökade sexuella friheten under de senaste decennierna har fört med sig mycket gott. Men det finns ingenting positivt i att svenskarna är ovanligt dåliga på att använda preventivmedel.
Vad kan då samhället göra? Att predika avhållsamhet är knappast konstruktivt. Däremot kan ungdomar ges utbildning så att de bättre förstår de potentiella riskerna med sexuellt umgänge.
Ett sätt är att förbättra skolornas undervisning i sexualkunskap. Sverige sågs tidigare som ett föredöme på området, men nu kommer kritik från många håll. Exempelvis förde Röda Korsets ungdomsförbund nyligen en kampanj där tusentals ungdomar engagerade sig för att få sexualundervisningen in i läroplanen. Andra organisationer, som RFSU, har kämpat för att sexualundervisningen ska in som en obligatorisk del av lärarutbildningen.
Förhoppningsvis tar regeringen intryck, nu när lärarutbildningen är på väg att göras om. Alla behjärtansvärda ändamål kan inte lastas på skolan, men det går inte att bortse från att skolan i detta fall spelar en nyckelroll.
I dagsläget är det rektorernas ansvar att se till att sexualundervisningen tas in i övriga ämnen - ett system som inte alltid tycks fungera. När Skolverket för ett par år sedan gjorde sin senaste undersökning på området visade det sig att kvaliteten varierade stort, både inom och mellan skolorna. Enligt RFSU har enbart sex procent av de svenska lärarna någon utbildning i ämnet.
Holland brukar däremot framhållas som ett positivt exempel - ett land som kombinerar en liberal sexualmoral med en femtedel så få tonårsaborter som i Sverige. Där tycks lösningen ligga just i en sexualundervisning av hög kvalitet och gratis preventivmedel för unga.
Det är självklart inte så enkelt att en förbättrad, obligatorisk sexualundervisning helt plötsligt kommer att göra alla tonåringar ansvarstagande. Men det kan vara en del av lösningen. Och även en liten förbättring i statistiken skulle vara mycket värd.