För en kyrka i tiden
Foto: Tommy Söderlund
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Lite i skymundan mellan valet till EU-parlamentet i juni i år och de allmänna valen i september 2010 väntar kyrkovalet. Den 20 september får medlemmarna i Svenska kyrkan chansen att välja.
Visserligen har vi inte längre någon statskyrka, men Svenska kyrkan är fortfarande en viktig och betydelsefull del av samhället. För Svenska kyrkan är inte någon liten förening. 5,6 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan har rätt att delta i höstens val, där alla medlemmar som har fyllt 16 år har rösträtt. Valdeltagandet har dock hittills varit lågt i kyrkovalet. Ungefär 12 procent av dem som hade rätt att rösta vid kyrkovalet 2005 utnyttjade sin röst. Det betyder ändå att nästan 700 000 personer valde att använda sin rösträtt - en rätt imponerande siffra.
Att Svenska kyrkan är en sådan stor, bred och politiskt betydelsefull organisation som den är, och traditionen från tiden som statskyrka, gör att de politiska partier som finns i den vanliga politiska världen också finns inom Svenska kyrkan. Största parti till kyrkomötet - Svenska kyrkans högsta beslutande organ - är Socialdemokraterna, som har 71 av kyrkomötets 251 ledamöter. Därefter kommer Moderaterna med 43 mandat och Centerpartiet med 41 mandat. Det finns också partier - eller nomineringsgrupper som det formellt heter -som saknar förankring i det traditionella partisystemet. Störst är POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, som har 34 mandat på kyrkomötet.
Kyrkovalet är ofta ett val i avsaknad av konflikter. I år kan det dock bli annorlunda. En fråga som kan kommat att bli het är om det fortfarande ska vara möjligt att gifta sig i Svenska kyrkan på samma sätt som idag. Om kyrkan ska behålla vigselrätten. Där finns det strömningar inom kyrkan som vill att själva den juridiska handlingen, det som leder till att de tu i lagens mening blir ett, ska vara ett ärende för Skattemyndigheten och inte kyrkan. Hela kyrkans förhållningssätt till äktenskapsfrågan kan också bubbla upp som en debattfråga.
Det finns en opinion inom många partier att de vanliga politiska partierna ska dra sig tillbaka från kyrkovalet. Med tanke på hur valresultatet ser ut finns det dock uppenbarligen en efterfrågan från medlemmarna i Svenska kyrkan på att kunna representeras av personer med förankring i de traditionella politiska partierna. Risken om de politiska partierna helt lämnade arbetet i Svenska kyrkan är att kyrkan bara skulle bli en angelägenhet för de mest intensiva och uppfyllda medlemmarna. Kyrkan skulle riskera att gå från att vara en bred, folkligt förankrad, kyrka och utvecklas till en smal kyrka, som riskerar att tappa kontakten med samtiden.
Oavsett religion finns det många exempel på hur religiösa samfund och grupper som tappat kontakten och utbytet med det omgivande samhället utvecklats mot extremism av olika slag. Ett brett valdeltagande är garantin för att Svenska kyrkan fortsätter att vara en kyrka i tiden, en kyrka som är en levande del av det svenska samhället.