Fel att vara bäst i klassen?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Så långt allt väl. När regeringen öppnar för särskilda profilklasser för studiebegåvade gymnasieelever tar det emellertid stopp. Det går inte hem i landet lagom. Gärna bredd, men ingen spets.
Underblåser klasskillnader
Socialdemokraterna är minst sagt tveksamma. För att inte tala om vapenbröderna i vänsterpartiet. Lars Ohly menar att alliansen ytterliggare underblåser klasskillnader. Några får det bättre medan de allra flesta får det sämre.
Det luktar inte så lite 1970-tal om Ohlys resonemang. Det fanns en tid när skolan mest sågs som ett nödvändigt ont. Barnen skulle egentligen lära sig läsa, skriva och räkna på egen hand. Betygen sågs som uttryck för klassamhället och lärarna förtryckarnas förlängda arm.
Mycket av den här inställningen lever kvar i dag. Utbildningsministern beskylls ständigt för att vilja införa "kadaverdisciplin". På fullt allvar menar kritikerna att Jan Björklunds lärarideal är hämtat från 1800-talet.
Hotfull kunskap?
Det säger en hel del om debattklimatet när kunskap i så stor utsträckning upplevs som något hotfullt. Det gäller att läsa lagom många böcker. Att anstränga sig lagom mycket. Går det överstyr ställer man sig på förtryckarnas sida. Då blir man en del av den förhatliga så kallade akademikerklassen.
Rimligtvis delar inte majoriteten av svenskarna Ohlys verklighetsbeskrivning. Varför skulle det vara okej med satsningar på unga idrottare, musiker och konstnärer men inte på ungdomar med intresse och fallenhet för exempelvis matematik eller historia?
Spetsutbildningarna som nu startas på försök på tio skolor runt om i Sverige är en bra början. Det handlar visserligen om en liten grupp elever. Om försöket permanentas och omfattar fler skolor kan det som mest handla om ett par procent av eleverna, bedömer utbildningsministern. Men symbolvärdet kan inte överskattas. Äntligen blir det tillåtet att vara ambitiös och vetgirig även i traditionellt akademiska ämnen.
Krokben för studiebegåvade
Socialdemokraterna borde fundera en gång till på om det verkligen är så lämpligt att låta Ohly diktera den rödgröna skolpolitiken. Hur går det egentligen ihop att kräva massiva utbildningsinsatser men samtidigt lägga krokben för de allra mest studiebegåvade ungdomarna? Kan en kunskapsnation verkligen se det som ett problem att duktiga elever får en chans att utvecklas?
Det finns ingen naturgiven motsättning mellan att satsa på spetsen och samtidigt lägga stor vikt vid allas rätt till en utbildning av god kvalitet. Tvärtom. Snarare kan spetsutbildningar ses som ett tecken på att Sverige sätter stort värde på bildning.