En väntad livstidsdom
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att rehabilitera sexualbrottslingar är svårt. Många återfaller i brott när strafftiden är slut. Sexualitet är ju en av människans starkaste drivkrafter.
Sexualbrott uppfattas allmänt också tillhöra de grövsta brotten, då brottsoffret kränks i flera olika avseenden. Det finns alltså goda skäl för polis och kriminalvård att prioritera förebyggande och rehabiliterande insatser på detta område. Polisens spaning måste nog bli effektivare. Eklund hann vara sexuellt brottsaktiv i över tio års tid. Mellan morden på Pernilla Hellgren och Engla Höglund hann det gå åtta år. Detta trots att polisen långt innan våldtäktsmordet på Engla Höglund hade spår och tips från Eklunds tidigare gärningar som man hade kunnat följa upp.
Det är givetvis helt omöjligt att ersätta ett dödat barn. Ingen summa i världen är tillräckligt hög. Men å andra sidan finns ingen annan kompensation än pengar. 50 000 kronor som är praxis i mordfall känns som en väl låg summa. I Eklunds fall höjdes förvisso skadeståndsbeloppet till 75 000 kronor, men inte heller det beloppet känns rimligt. Livstids fängelse må i fall som detta stämma överens med allmänhetens rättsuppfattning, men en viktig del i en påföljd är också att betala ett skäligt skadestånd till de berörda.