En ny gymnasieskola
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Från och med 2011 ska det nya gymnasiet präglas av högre krav, striktare regler och mer ordning och reda.
Den största förändringen jämfört med dagens system är att gymnasiet ska delas upp i två delar: tolv yrkesförberedande program och sex högskoleförberedande program.
På de yrkesförberedande programmen ska yrkesämnena få en större roll än idag, dessutom ska kopplingen till arbetsmarknaden stärkas genom en lärlingsutbildning.
Skolornas möjlighet att ordna lokala program ska däremot minska. Enligt Björklund har utformningen av det individuella valet haft alltför stora nackdelar. Vissa kurser har hållit god kvalitet, medan andra mest utmärks av att de är "hippa och balla", förklarade utbildningsministern på pressträffen i Rosenbad:
"Alltför många kurser har kommit till bara för att dra elever, utan att ha något större värde på arbetsmarknaden."
I framtiden ska skolorna endast kunna få ordna lokala program efter ansökan hos Skolverket. Och för att se till att alla som börjar på gymnasiet klarar av att fullfölja studierna kommer betygskraven i intagningen att öka. Tanken är att det ska ge en högre kvalitet i hela utbildningskedjan.
"Det betyder att många ungdomar måste plugga mer i framtiden. Det är vad Sverige behöver", sade utbildningsminister Jan Björklund.
Förslaget möttes inte direkt av jubel från oppositionens sida. Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Marie Granlund svarade med att hävda att Björklund är "kvar i gårdagens skola": "Björklund ger en halv ungdomsgeneration respass till komvux eftersom det de lär sig på gymnasiet inte kommer att räcka till."
Men socialdemokraternas problem är att de själva hade ansvar för gårdagens skola - och att den inte fungerade särskilt väl. Under de senaste åren har omkring en fjärdedel av eleverna på gymnasiet hoppat av före studenten.
Regeringens reformer kan förhoppningsvis minska på problemen. Men det lär inte bli lätt att få alla delar på plats.
Uppdelningen i två olika typer av program är i grunden bra. Den som är utled på pluggande vid femton ska inte behöva tvingas in i ett teoritungt program.
Samtidigt är det oerhört viktigt att det blir möjligt för alla att läsa in de teoretiska kunskaperna i efterhand. Det är få som vet exakt vad de vill syssla med vid femton års ålder - många kan behöva en andra eller tredje chans.
Och det riktigt stora bekymret är att hitta nya lösningar för gruppen som inte lyckas uppfylla kraven till gymnasiet. Numera finns det knappt någon plats på arbetsmarknaden för tonåringar som saknar godkända betyg från grundskolan. Om det nya gymnasiet ska fungera bättre än det nuvarande måste också den gruppen få vettiga utbildningsmöjligheter.