En lojal rödgrön
En avslappnad Lars Ohly (v) visade i Almedalen att han och vänsterpartiet är lojala rödgröna.
Foto: Håkan Ericsson
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Trots att miljöpartiet skrivit debattartikel tillsammans med moderata migrationsministern Billström om arbetskraftsinvandringen, så var inte Lars Ohly så hemskt upprörd, när han fick frågor om detta på presskonferensen. Han hänvisade till att de tre rödgröna partierna socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet ska diskutera sig samman även om detta politikområde. Lars Ohly ville inte skälla på miljöpartiet och han erkände det självklara, att de tre partierna har olika åsikter i en del frågor, men att det ska kompromissa sig samman.
Samtidigt måste vänsterpartiet skärpa sin positiva profil efter bakslaget i EU-valet. Lars Ohly erkände att vänsterpartiet för mycket framstår som ett nej-sägarparti. Han håller med de distriktsordförande inom vänsterpartiet, som vill se mer av visioner och bilder av hur vänsterpartiets Sverige ska se ut, än råskäll på hur den borgerliga regeringen gör. Om socialdemokraterna är ett stort parti med många olika fraktioner, så är vänsterpartiet ett litet parti med flera fraktioner. I vänsterpartiet finns kommunister, populister och konstruktiva vänstersocialister. Sprängkraften blir stor i ett litet parti med så olika viljor.
I ett försök att komma med konstruktiva förslag la vänsterpartiet fram en rapport om den ekonomiska krisens orsaker och vad som bör göras. Det handlade mycket om att reglera finansmarknaden och stärka konkurrenskraften inom bankväsendet. Några få stora banker får inte bli så nödvändiga, att de kan låta det privata ta vinsterna och skattebetalarna får stå för förlusterna.
I sitt tal i Almedalen tog Lars Ohly upp arbetsrätten och menade att arbetsgivarna nu i krisen tänjer på reglerna och pressar de anställda och facket tillbaka. I en del fall med rena patronfasoner.
Lars Ohly och vänsterpartiet har en del att fundera på efter smällen i EU-valet. Vänsterpartiet är den svagaste länken i den rödgröna koalitionen och de måste spotta upp sig och måla några trovärdiga visioner om hur de vill bygga Sverige. Nej-budskapet måste bytas mot ett positivt paradisbudskap.