Eleverna ska inte betala för krisen
Foto: Charles Dharapak
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är bra att man lyssnat till kraven från bland annat Lärarnas Riksförbund om att kommunerna måste få extra tillskott. De extra resurserna behövs redan i år, men nu är det viktigt att de pengar som ändå kommer används för att värna skolan.
Jag beklagar att regeringen satsar mindre än vad Konjunkturinstitutet (KI) bedömer är behovet för kommunsektorn. KI menar att det krävs ett tillskott på tre miljarder kronor redan i år och nio miljarder nästa år.
Annat måste läggas på is
Prognoser från Sveriges kommuner och landsting säger att mer än 11 000 personer komma att sägas upp i kommunerna under 2009 och 2010 om inte ännu större statsbidrag tillförs. Redan nu är det på vissa håll så illa ställt att eleverna drabbas.
Vi behöver mer pengar till välfärdssektorn: skolan, vården och omsorgen. Andra satsningar måste läggas på is. Det hade varit en fördel om regeringen haft mod att inte bara önska, utan också kräva detta!
Kommunerna får 70 procent av de nya pengarna och landstingen 30 procent. Pengarna ska användas i kommunerna och betalas ut i december fördelat efter invånarantal. Ingen öronmärkning för skolan alltså, vilket jag beklagar djupt. Vi vet att detta inte kommer att räcka i alla kommuner.
Redan den 14 oktober krävde vi att regeringen inrättar en skolakut som ska hjälpa särskilt utsatta kommuner. Vårt krav står kvar, och sedan dess har många fler krävt samma sak. Det som Lärarnas Riksförbund ständigt framhåller är att regeringen specialdestinerar eller öronmärker pengar till skolan. Skälet till detta är att annars kommer utsatta barn att vara de som drabbas allra hårdast av den ekonomiska krisen.
Det är fel
Barn till föräldrar som inte kan kompensera skolans bristande resurser av sociala, ekonomiska, etniska eller andra skäl kommer att få leva med att de inte fått en likvärdig skolgång. Det är fel att låta elever gå i så stora klasser att det inte finns tid för varje elev. Det är fel att inte elever som så behöver få specialundervisning av välutbildade speciellärare.
Vi lever idag fortfarande med sviterna av 1990-talets nedskärningar i skolan. De som började ettan i mitten av 1990-talet har fått betala ett högt pris. Låt inte nya årskullar elever börja skolan i för stora klasser, med för få lärare, med bristande specialundervisning.
Ändå är de extra resurser till kommunerna som nu kommer ett positivt besked. Men nu vilar det ett stort ansvar på kommunerna att inte verkställa alla de varsel som lagts. Skolan behöver sina lärare. När det handlar om varsel tar det flera månader för dem att träda i kraft och därför kan de varsel som inte är strukturella utan beror på den ekonomiska krisen, faktiskt dras tillbaka.
Därför krävs det av oss alla att vi noggrant bevakar att kommunerna gör allt de kan och inte lägger resurser på annat än kärnverksamheter.
I dessa ekonomiskt bekymmersamma tider är det också viktigare än någonsin att satsa på skolan. Sveriges möjlighet att klara utmaningarna efter krisen och i längden utvecklas väl och bibehålla konkurrenskraft och välfärd är beroende av att vi investerar i skola och utbildning i dag.
Politikerna kan inte låta elever och ungdomar återigen få betala för den ekonomiska krisen som under 90-talets stora skolnedskärningar. Det vore oansvarigt, orättvist - och inte minst dumt.