Detaljstyr inte kriminalvården
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Lite förenklat har förslaget betecknats som ett "förbud". Om det vore så, hade det varit problematiskt. I så fall hade staten bytt ståndpunkt från en extrem till en annan, från rättighet till förbud. Linjen att låta Kriminalvården avgöra är den mest rimliga.
Hur brottsdömda under fängelsetiden på bästa sätt ska rehabiliteras från kriminella beteenden till laglydighet bör främst vara en fråga för vetenskap och empiri. Inte för staten att detaljstyra. Vilka metoder visar sig fungera bäst? Vilka verktyg behöver kriminalvården, och kan de anses rimligt avvägda?
Beprövad erfarenhet
Få skulle väl komma på tanken att låta intagna på alkoholkliniker få utnyttja sin medborgerliga rättighet att köpa och förtära alkohol. Destruktivt sexualbeteende brukar liknas vid drogmissbruk, och många menar att stimulans från porr triggar igång viljan till missbruk.
Men låt sådana frågor avgöras av kliniska studier och beprövad erfarenhet. Kanske skulle privata aktörer i kriminalvården bidra med nytänkande. Justitieministern diskuterar saken i en intervju i Svenska Dagbladet.
Givetvis måste staten stå för myndighetsutövandet - att garantera säkerheten, rigoröst. Men själva den rehabiliterande verksamheten måste väl inte nödvändigtvis betraktas som myndighetsutövning.
Det var inte länge sedan som exempelvis utbildning och telefoni betraktades som statliga myndigheter. Det har hänt en del sen dess.