Det tyngsta svek jag upplevt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Återigen så står Gotlands största barn- och ungdomsorganisation idrotten där med "tvättad hals" och känner sig svikna av kommunens företrädare. Oppositionsrådet Björn Jansson undrar på Folkbladets ledarsida den 24 maj vad jag anser om sveket?
Än mer relevant är nog att fråga sig vad anser de drygt 3 000 ideellt arbetande idrottsledarna eller de drygt ca 12 000 barn- och ungdomar på Gotland om detta svek? Då jag numera är en aktiv del i den gotländska idrottshistorien, så kan jag ju lätt dra mig till minnes satsningar på idrottscenter på Rävhagen på 70-talet, i samband med Avstamp Gotland på 80-talet, på A7-området på 90-talet.
Själv var jag med och styrde förväntningar mot Visborgsområdet med kommunens goda minne och ivriga hejarrop.
Många vallöften om ny arena
Skall villigt erkänna att jag i dessa många överläggningar fick känslan av "nu eller aldrig" och återigen så tändes en strimma av ljus när vi från GI:s sida kunde kommunicera ut till idrotten på ön vilka planer vi hade i nära samverkan med den högsta kommunledningen, där Björn Jansson då var en aktiv part. Ingen gång under mina 30 år som idrottsledare på Gotland har jag heller upplevt så tydliga och för den gotländska idrotten positiva vallöften, som i min sista valrörelse som GI ordförande under hösten 2006. Vart och varannat parti skulle bygga en ny eller bidra till att bygga en ny arena.
Vad jag anser om detta - det tyngsta svek jag upplevt mot gotländsk idrottsrörelse - det lämpar sig inte i skrift. Det är svar på din fråga Björn.