Den glada nyheten som sprack
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Äntligen, tänkte jag och såg fram emot att få skriva en glad ledare.
Men TT:s källor visade sig inte stämma i detta fall, istället för en kommunsatsning presenterades ett bankpaket på 50 miljarder kronor och det är säkert klokt och genomtänkt.
Inte minst för att staten genom detta kan ställa krav på bankerna att ta det samhällsansvar man skulle önska att de tog utan statliga pekpinnar.
Bland annat införs stopp under två år för löne- och arvodesökning, stopp för bonusar och begränsningar för avgångsvederlag för företagsledningen i de institut som erhåller kapitaltillskott genom bankpaketet.
Jag förstår att det krävs krediter för att företag ska kunna investera och satsa i lågkonjunktur och att krediterna inte är tänkta för konsumtion, något som har en stor del i att det blivit som det blivit.
Men logiken har svårt att slå rot.
23 miljarder till bilindustrin och det dubbla till bankväsendet men än så länge inte en krona till dem som drabbas av lågkonjunktur och finanskris utan att ha kunnat påverka resan dit.
Det är märkligt tyst från regeringen i denna fråga, eller också är det jag som inte har lyssnat tillräckligt noga. Kanske finns det en taktik att ligga lågt tills man gjort egna bedömningar av hur det står till ute i kommuner och landsting. Ministrarna har ju varit väldigt bra på att besöka verkligheten ute i landet.
Samtidigt som ministrarna delade ut miljarder till bankerna satt kommunstyrelsens arbetsutskott på Gotland och vände på varenda krona för att få en budget i balans.
Anställningsstopp för alla tjänster inom kommunen, nedskriven kompensation för löneökningar samt förhållningsorder om yttersta restriktivitet för allt som kostar pengar.
Kanske kan kommunerna gå till banken och be att få ett lån?