Dags för nolltolerans mot hoten
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Under de senaste åren har det gång på gång rapporterats om hur politiker på olika nivåer utsatts för våld, hot och trakasserier.
I april 2006 lade Nationella kommittén om hot mot förtroendevalda fram utredningen "Jakten på makten", som bland annat innehöll en kartläggning av brott mot politiker.
Det visade sig att hela 74 procent av riksdagsledamöterna hade varit utsatta för någon form av våld eller hot. Kvinnor och invandrare drabbades oftare än män och infödda svenskar. På kommun- och landstingsnivå hade en tredjedel av de förtroendevalda utsatts för hot eller trakasserier.
Och det är inte bara ett problem för de enskilda förtroendevalda, utan för hela den svenska demokratin. Hur ska någon våga bli politiker, om det för med sig att ens nära och kära blir hotade eller - i värsta fall - försätts i livsfara?
Kommittén föreslog en rad åtgärder för att motverka våld och hot mot politiker. Ett stort ansvar lades på partierna, som uppmanades att införa rutiner för att handskas med problemen och agera förebyggande.
Förslag om skärpning
Kommitténs skarpaste förslag var att den straffrättsliga grunden för hot mot förtroendevalda borde skärpas, genom en ändring eller ett tillägg i brottsbalken.
Hittills har demokratiminister Nyamko Sabuni låtit förslaget vila. För det fick hon hård kritik i torsdags.
-Det är tragiskt att Nyamko Sabuni inte har gjort någonting av de två förslag som ligger på hennes ansvar, sade riksdagsledamoten Berit Högman (s).
En straffskärpning kan vara en viktig signal om att det inte är acceptabelt att rikta hot och trakasserier mot förtroendevalda.
Men politikerna själva kan också ta ett visst ansvar för att förbättra klimatet. Dels genom att undvika onödigt hårda ord och personangrepp, som - enligt betänkandet - kan driva på förekomsten av hot och trakasserier. Dels genom att säga ifrån så fort de utsätts för något oacceptabelt.
I dag har många förtroendevalda "en ganska högt satt ribba för vad man anser att man ska tåla att bli utsatt för som förtroendevald", skriver kommittén. Vissa tar till och med för givet att de kan bli utsatta för våld.
Och det är ett stort problem. För att upprätthålla nolltolerans när det gäller hot mot förtroendevalda måste politikerna orka reagera, våga anmäla - annars är risken att trakasserier och hot blir en allt vanligare del av det politiska samtalet.