Billigare sjukvård?

Färre vårdplatser och bort med 30-40 anställda på lasarettet. Så vill sjukvårdens politiker få balans i ekonomin.

Färre vårdplatser och bort med 30-40 anställda på lasarettet. Så vill sjukvårdens politiker få balans i ekonomin.

Foto: Tommy Söderlund

Gotland2008-06-25 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Sjukvården ska skära bort cirka 20 miljoner kronor ur sin budget i år. Om det går. Tidigare har pengar och personal skurits bort från vårdcentralerna. Nu är det dags för Visby lasarett.
Igår beslöt hälso- och sjukvårdsnämnden att fullfölja de besparingar, neddragningar av vårdplatser och personal och försök till ett rationellare utnyttjande av lokaler och personal, som förvaltningen jobbar med.
Efter otaliga år av överskridande av sjukvårdens budget, så vill nu sjukvårdspolitikerna enigt, ivrigt påhejade och åthutade av kommunstyrelsen, att budgeten ska komma i balans. Även om det är svårt för öns politiker och skattebetalare att klara kostnaderna för den sjukvård gotlänningarna vill ha.
Nu ska de föreslagna åtgärderna konsekvensbeskrivas med hänsyn tagen till patientsäkerheten och arbetsmiljön för personalen. Vad händer om man minskar antalet vårdplatser, samlar verksamhet på färre ställen för att mer rationellt utnyttja vårdkapaciteten på Visby lasarett? Detta måste utredas innan beslut tas. Men det lär bli minskningar av personal och vårdplatser.
Sjukvården har fått pengar för att göra det möjligt för dem som vill gå i pension tidigare. Genom detta hoppas de klara personalminskning med så kallad naturlig avgång. Det finns ju också många extraanställda, som nu får gå. Men de som blir kvar får klara samma uppgift än då. Frågan är hur de tidigare strejkande sjuksköterskorna tycker om det. Och hur påverkar det vårdsäkerheten för gotlänningarna.
Alla sådana här åtgärder tar tid. Det var därför som den politiska nämnden hade ett extra sammanträde. Även om besparingar beslutas i år, så kommer det att ta tid innan det ger verkan. Det gör att sjukvården får det svårt att klara sitt besparingsbeting på 20 miljoner kronor i år. Vilket är förutsättningen för kommunens budget för 2009.
Sjukvårdens politiska nämnd har fått kritik från revisorerna. Den politiska styrningen har varit för dålig. Därför beslöts också att alla nedskärningar ska återkommande diskuteras i den politiska nämnden, så att den politiska styrningen blir så stark som möjligt. De som är valda att besluta om öns sjukvård måste ta sitt ansvar, när de svåra nedskärnings- och prioriteringsbesluten ska tas. Då kan de inte gömma sig bakom tjänstemännen.
Läs mer om