Bekanta besked om rättsväsendet

Gotland2009-05-09 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det låter bekant, beskedet från regeringen om att rättsväsendet ska bli snabbare på att utreda och klara upp brott som inträffar ofta och drabbar många människor, som bedrägeri, stöld, misshandel, skadegörelse och andra typer av lagöverträdelser som står för majoriteten av all brottslighet.
Frågan lyfts med jämna mellanrum av ministrar eller myndigheter och alltid sägs det att nu kommer satsningar att ske. Man kan dra sig till minnes att den förre rikspolischefen Stefan Strömberg 2005 slog fast att polisen höll på att genomföra en kraftfull satsning på att bekämpa mängdbrott. Det infördes nationella utredningskoncept och en speciell underrättelsemodell.
Det har inte heller saknats försök att få hela rättskedjan att fungera effektivare. För några år sedan ingick Helsingborg, Stockholm och Uppsala i projektet Snabbspåret. I det samarbetade Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Kriminalvården och Rättsmedicinalverket för att snabbare handlägga vissa mängdbrott.

Följetong
Trots detta och mycket mer är den låga uppklarningen för mängdbrott en följetong. Ekot rapporterade på torsdagen till exempel att endast fyra procent av de anmälda bostadsinbrotten - 18 000 fall i fjol - går hela vägen till fällande dom. På polisens hemsida kan man läsa att uppklarningen av cykelstölder, bilinbrott, skadegörelse och andra liknande brott har minskat under de senaste åren.
Siffror av det slaget är på många sätt bekymmersamma. I fjol larmade exempelvis Brottsförebyggande rådet om att allt fler - särskilt unga - tycker att det är mer eller mindre meningslöst att anmäla brott. Rådet gjorde uppskattningen att var fjärde våldsbrott och hälften av alla egendomsbrott inte anmäldes till polisen.

Brister
Så vad tänker då regeringen göra? Justitieminister Beatrice Ask skjuter in sig på möjligheten att minska byråkrati, dubbelarbete, krångel och andra hinder mot effektivare utredningar. Uppdraget går till Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket och lyder att de gemensamt ska "vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv samverkan och handläggning av mängdbrott".
Det låter som självklarheter att utredningsarbetet ska starta på en gång när exempelvis ett villainbrott anmäls, att vittnen till en misshandel ska höras skyndsamt, att ärenden inte ska bollas fram och tillbaka i onödan, att myndigheternas resultat ska kunna jämföras och följas upp och så vidare. Sådana centrala brister borde inte få förekomma, men gör uppenbarligen det.

Ledtrådar
Alla förstår nog att polisen inte kan prioritera att ta fast boven bakom varje stulen cykel, men det är den övergripande trenden som är problematisk och måste brytas. Större fokus på mängdbrotten betyder också att det är större chans att unga lagöverträdare stoppas tidigt i sin brottsbana. Man får inte heller glömma bort att det som i förstone kan se ut som inte så allvarlig brottslighet kan vara ledtråden till att avslöja kriminella ligor.
Återstår att se om regeringens uppdrag till myndigheterna leder till någon varaktig förbättring, eller om det blir ännu ett i mängden av goda intentioner som kommer till korta. En delredovisning kommer i november.

Läs mer om