Bättre - inte sämre
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I år blev det grönt.
Det förefaller som en väl vald illustration till att Sveriges första regering i modern tid med moderater både på stats- och finansministerposterna satsar oväntat mycket på miljön. Den höjer skatter på utsläpp, bränslen och energi mer än någon kunde ana. Regeringen gör bedömningen att ekonomin nu är så stark att företag och konsumenter tål ökade skatter på miljöskadlig verksamhet. Utöver att det ger poäng i viktiga mittenväljargrupper, skapar det också utrymme för reformer samt för sänkningar av skatter som motverkar arbete.
Regeringen menar allvar med arbetslinjen. Den skärper villkoren i socialförsäkringarna, till exempel genom att föräldrar som är hemma med sjuka barn ska bifoga ett enkelt intyg om frånvaro från skolan eller förskolan. Möjligheterna att, som det heter på bidragsprosa, "stämpla upp" - det vill säga arbeta deltid men fylla på inkomsten med a-kassa - minskas. I dag är det möjligt att vara deltidsarbetslös med a-kassa i upp till 18 år. Det innebär i praktiken att många i fullt arbetsför ålder sponsras på livstid.
Men en politik som leder människor från bidrag till arbete presenteras i medierna alltjämt med ordet "försämring". Enligt en sådan verklighetsuppfattning är en minskad möjlighet för enskilda att leva på bidrag från andra alltid "sämre" än att a-kassa och sjukförsäkring verkligen följer hållbara regler och att flera miljarder kronor inte utpytsas felaktigt. Något så självklart som att en förskollärare kan ägna 20 sekunder åt en blick i den närvarolista som ändå förs, och sätta sin namnteckning på ett frånvarointyg, beskrivs som att läraren nu blir "frånvaropolis" och tappar fokus från sin pedagogiska uppgift.
Mot 60-talets rekordår
Det är på pricken samma verklighetsbeskrivning som socialdemokraternas finanstalesman Pär Nuder utgick ifrån i riksdagen, när budgeten debatterades på torsdagen. Att medierna återupprapar Pär Nuders teser torde vara en viktig förklaring till att regeringen går så dåligt i opinionsmätningarna samtidigt som Sveriges ekonomi är urstark. Utvecklas ekonomin så som finansdepartementet prognostiserar, så tangerar vi snart rekordåren på 1960-talet.
Vid ingången till nästa valår, 2010, så kan den borgerliga regeringen visa att det - faktiskt - var möjligt att spara många miljarder på slöseri och fusk inom den offentliga sektorn, och att satsa dessa summor på ordning och kunskap i skolan, kvalitet i vården, och på en bättre brottsbekämpning. Och som ytterligare resultat: full sysselsättning.
Då borde det inte vara lika lätt att svepande beskriva den förda politiken som en försämring, jämfört med det utgångsläge som socialdemokraterna lämnade efter sig efter tolv regeringsår.
Slutligen, åter till signaler. Finansminister Anders Borg har återgått till att bära budgetpropositionen i pappersform. Företrädarna Bosse Ringholm och Pär Nuder överraskade gärna med CD-skivor och USB-minnen.
Socialdemokraterna upplevde ett behov av att framstå som moderna och tekniskt uppdaterade. Moderaterna ser ett behov av att mäla in sig i den nådiga luntans tradition.