Avloppsvattnet i stora dammar
Går det att använda de gotländska avloppsdammarna? Eller ska det byggas reningsverk som inte klarar läkemedelsresterna? Hur ska Gotland hantera avloppsvattnet?
Foto: Tommy Söderlund
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Kommunens VA, Vatten och Avlopp, det är tekniska nämndens största utmaning framöver. Jag har tittat lite i några kommunala rapporter från senare tid.
Där finns Vattenplan, liksom Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland, Strategi för den kommunala vattenförsörjningen och Vision Gotland 2025, den allra nyaste. Och jag finner, att inte går alla de här planerna åt samma håll.
Reningsverk ersätter dammar
Vi hade Gotlandsmodellen, ett sätt att både ta hand om avloppsvattnet i stora dammar, med biologisk rening, för att ge jordbruket vatten för bevattning. Nu hittar tekniska förvaltningen stora problem med den metoden.
Det händer att vatten för bevattning är färdigt vid fel tid, när det inte behövs. Det är svårt att hitta lämpliga platser för dammar. Dessa kräver ju rätt stor yta och tät botten. Och det är stora krav på det som skall vattnas ut på livsmedelsodlingar.
Så "förvaltningen ser därför inte för närvarande dammar som en lösning för att utöka reningskapaciteten på Gotland." Nu planeras för reningsverk.
Några få mycket stora eller flera mindre, om jag förstått rätt. Det nämns investeringar på 300 eller 500 miljoner kronor under de närmaste åren.
Är man verkligen på rätt väg? Det tycks mig att så mycket talar emot den här utbyggnaden. När avloppsvattnet genomgått all rening, släpps det ut i Östersjön. Det är stora mängder grundvatten som därmed försvinner från ön.
Gotland har torkperioder de flesta somrar. Ifjol kom den i juni, året innan i juli. Då räcker inte grundvattnet. Det blir bevattningsförbud, och då gäller för den som odlar något att kunna bevattna med eget vatten.
Urinseparerande toaletter
Vision Gotland 2025 är tillbaka vid Gotlandsmodellen. "Den vattenhållande kapaciteten i landskapet under sommarhalvåret skall förstärkas, till exempel genom fler dammanläggningar för bevattning."
I Strategin hittar jag förslag på utveckling av modellen. Många tycker ju att det är fel att använda dricksvatten av bästa kvalitet för att spola våra toaletter, samtidigt som näringsämnen från det vi ätit går ut i avloppsvattnet.
Med urinseparerande toaletter kan man ta vara på fosfor i urinen och återföra den till jordbruket, som nu importerar 900 ton gödningsmedel om året. Förvaltningen tror inte att något sådant är möjligt att genomföra på Gotland. Den tjänsteman jag talar med på Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen menar, att enskilda hushåll nog kan utveckla system för att ta hand om och återanvända sitt avloppsvatten. Men inte för tätorter.
Dock finns andra möjligheter att utveckla tekniken med dammar. Om man odlar energigröda, ställs inte alls så höga krav på vilket vatten som får användas för bevattning. Skulle det inte kunna bli en lika bra inkomstkälla för gotländskt jordbruk som golfbanor? Energibehovet är ju oändligt.
Läkemedelsrester i Östersjön
Det finns fler argument. Människor lämnar ifrån sig alltfler läkemedelsrester i toaletten.
Inga reningsverk klarar att ta hand om alla dessa kemiska substanser, hormoner i p-piller till exempel. De går ut i Östersjön. Där påverkar de direkt allt liv. Det tycks mig bättre att sånt sprids över mark, där det bryts ner.
Detta är mycket amatörmässiga funderingar kring Vatten och avlopp på Gotland. Vad jag menar är bara, att diskussionen måste föras, vi måste värdera olika vägar för att nå ett hållbart samhälle.