Ăr det demokrati nĂ€r stor vinner över liten, fast liten har rĂ€tt?
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det grep mig djupt att valet av en till synes god handling inte Àr tillrÀckligt för att framstÄ som en folkets vÀn och att en minoritets uppfattning hur riktig och sann den Àn Àr, inte sjÀlvklart blir den tanke eller idé som gÄr segrande ur striden.
Att hĂ€lsobrunnens badvatten Ă€r förorenat Ă€r en underordnad sak. Det som gagnar det flesta var rĂ€tt alldeles sĂ„ som det Ă€r i ett demokratiskt samhĂ€lle. Stor vinner över liten, fast liten har rĂ€tt. Ăr det en bra princip?
Makten att fatta beslut
Som ung man med politiska ambitioner lÀrde jag mig snart att politikers huvuduppgift Àr att driva igenom beslut och det oavsett vad folket tycker, helt enkelt att ÄsidosÀtta "demokrati" i betydelsen folkets vilja. Men det Àr inte det, som demokrati gÄr ut pÄ. Demokrati handlar om vem som ska ha makten att fatta beslut.
Demokrati Àr folkmakt eller folkvÀlde, direkt eller indirekt genom valda representanter. Men makt Àr en farlig företeelse och en maktposition Àr nÄgonting som kan brukas vÀl, men lika ofta missbrukas. Det finns grova exempel pÄ det senare. LÄter vi demokrati betyda folkvÀlde sÄ öppnar sig möjligheten till folkets diktatur, alltsÄ Lenins idé.
EngelsmÀnnen med sin förstfödslorÀtt till demokrati (ja, ja jag vet att demokratin anses född i det antika Grekland) brukar tala om responsible democrazy och responsible governing, nÀr de Äsyftar den demokratiska processen, vilket ju Àr en mycket vacker och tankevÀckande sÀtt att uttrycka saken.
Men sÄ ansvarsfulla har nu inte de engelska politikerna alltid varit. Medverkan i Irakkriget Àr ett talande exempel pÄ farsoten politikermanipulering och oansvar.
Bara ett manipulerat folk gÄr i krig och tyvÀrr, manipulatörerna Àr politikerna i samverkan med medier, som svart-vit mÄlar vÀrlden. SÄ utövas ofta makt i en symbios mellan politiker och media.
Samlingsregering alltid!
Den frÄga jag tror man skall stÀlla sig Àr om inte alla politiska och ekonomiska system bygger pÄ fromma förhoppningar, pÄ övertygelser om perfekt information, klart förnuft, kunskap och god vilja hos samtliga inblandade. Det Àr utopier det handlar om, omöjliga att förverkliga.
De som Àr starkt övertygade, ska du vara rÀdd för, sa alltid min farsa. Det finns nÀstan alltid en annan uppfattning, som Àr lika rÀtt, som den som med kraft förfÀktas. SÄ invigde han mig en gÄng i vÀrlden i dialektiken, som Àr det tankemönster, som jag Àn idag för det mesta gör bruk av. Och kanske Àr det, det, som vÄra politiker i bÀsta fall gör nÀr de gafflar om allt. Men ur dialektiken vÀxer syntesen fram, den alltför sÀllsynta gÀsten vid politikernas bord. EmellanÄt, nÀr jag misströstar för mycket, tror jag att en permanent samlingsregering vore den Ànda vÀgen för att nÄ fram till beslut som gagnar hela folket. DÄ slipper vi ju ocksÄ snacka om allianser hit och dit.
European Social Forum har just avslutat sitt möte i Malmö, missbrukat av somliga, men ocksÄ pekande ut en vÀg, som kan vara möjlig för att komma till rÀtta med alla vÄra globala problem.
Fred, miljö och facket
Tanken Àr sÄdd, att en samverkan mellan fredsrörelser, miljörörelser och fackliga organisationer skulle kunna utgöra grunden för en omdefiniering av det etablerade demokratibegreppet.
Att den vÀsterlÀndska demokratin, som den fungerar idag, skulle kunna vara historiens slutpunkt, som tÀnkare efter berlinmurens fall hÀvdade, har visat sig vara alldeles fel.
Det tycks inte bara vara mörka moln pÄ vÄr himmel, som finansminister Borg hÀvdade i sitt budgettal. En helvetes katastrof stÄr för dörren borde han ha sagt.
Men vad Ă€r det dĂ„ för mirakelmedicin som fordras för att frĂ€lsa oss? Ăr det 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes Leviatha, som stĂ„r för dörren, det stenhĂ„rda styret frĂ„n statsmaktens sida för att rĂ€dda oss frĂ„n oss sjĂ€lva. SĂ„ mycket kĂ€nslostyrd demokrati blir det inte frĂ„ga om dĂ„.