Alternativ bra för landsbygd
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nej, det vore förstås konstigt och inte rätt mot vare sig elever eller lärare.
Men att lägga ner skolan i en socken är ett stort ingrepp i det dagliga livet och det är också en negativ symbolhandling som hjälper till att se på landsbygden som en avfolkningsbygd.
Möjligheten för företag och engagerade föräldrar att ta saken i egna händer är med det i åtanke något som är bra för landsbygden och synnerligen värt att både pröva och stötta.
Det är därför glädjande att man i Fardhem och När slagit sina påsar ihop och skapat förutsättningar för en fortsatt levande landsbygd.
Även om det nu blir en skola i Fardhem och inte två separata skolor i När och Fardhem.
Rädslan för privata alternativ inom den offentliga sektorn grundas dels i ett ideologiskt tänkande - att det är staten och kommunerna som ska stå för detta och att det ska vara samma för alla - dels i en rädsla att de privata alternativen ska "stjäla" resurser från det allmänna.
Det finns också tyvärr uppmärksammade exempel på privata företag som inte sköter sitt åtagande och som mer ser till vinsten än verksamheten.
Men dåliga skolor och verksamheter finns också inom den offentliga förvaltningen. Ingen skulle väl få för sig att för den skull klassa ut hela den offentliga sektorn?
En friskola har ögonen på sig på ett helt annat sätt än den kommunala och på Gotland har vi nu ganska många års bevis för att friskolor kan fungera mycket bra som ett komplement.
Donnergymnasiet, Atheneskolan, Orionskolan, Gotlands Montessori-Friskola, KA Westerberg-skolan och det senaste tillskottet: Guteskolan.
Och så länge människor inte är exakta kopior av varandra kommer det alltid att finnas ett önskemål om alternativ. Att erbjuda flera olika modeller är därför inte orättvist, det är rättvist.
Det är bara att önska alla bakom friskolesatsningen i Fardhem stort lycka till.